- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
221

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 1. Inverkan från folkrörelserna - 2) Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

traditionen icke helt bröts. är till icke ringa del arbetarhustrurnas
förtjänst.

Så var det omkring sekelskiftet. Sedan dess har, som vi sett,
kyrkan och arbetarrörelsen i flera avseenden närmat sig varandra.
Vilken verkan har detta haft på den kyrkliga seden? Några ord om
arbetarvärldens kyrkvanor just nu äro även motiverade av den
ganska vanliga uppfattningen, att arbetarna i viss mån intaga en
särställning till kyrkan.

Läget är väl känt av oss alla. Nattvardsbordet är i stort sett
övergivet. Den första nattvardsgången blir oftast den sista. Kyrkobesöken
inskränka sig i allmänhet till julottan och dagen för barnens första
nattvardsgång. J. V. Ahlgren har gjort den intressanta iakttagelsen
att arbetaren, som är van att diskutera och rösta i allting, i våra
gudstjänster icke känner sig få något utlopp för sin aktivitet. Där
finnes ingen möjlighet att anmäla avvikande mening. Från hans
synpunkt härskar prästen i gudstjänsten som enväldig ledare.124
Icke blott religiösa utan även psykologiska omständigheter kunna
alltså verka avhållande. Då seden medgiver det, gå många arbetare
gärna i kyrkan. "Detta var icke en predikan, det var ens innersta
tankar", yttrade en arbetare efter en gudstjänst.
Radiogudstjäns-terna ha många åhörare i arbetarvärlden. Även friluftsgudstjänster
nå ut till många, som i regel icke gå i kyrkan.

I fråga om kyrkobesök måste, särskilt när det gäller arbetarna, en
skillnad göras mellan kvinnor och män. Kvinnorna äro mycket
flitigare kyrkobesökare än männen. De äro även ofta aktivt
verksamma i kyrkliga sammanslutningar och arbetskretsar av skilda
slag.

Utom på några platser, där inställningen är särskilt radikal, bli
barnen döpta och konfirmerade. I Västerås stad synas dessa akter
omfattas med ett stigande intresse även från männens sida.
Konfirmationen och den första nattvardsgången betraktas som verkliga
högtidsdagar. Söndagsskolan är ett viktigt föreningsband mellan
kyrkan och hemmen. De allra flesta önska kyrklig vigsel och
praktiskt taget alla en kristlig begravning. Sveriges arbetare vilja, som
någon har sagt, att de gamla heliga orden skola ljuda, när de tre
skovlarna mull ösas över kistan. Jordfästningarna äro viktiga
kontaktpunkter mellan kyrkan och arbetarvärlden.

Av det här anförda framgår först och främst, att inställningen i
stort sett är oförändrad sedan sekelskiftet. Likasom seden i flera

221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free