- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
222

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 1. Inverkan från folkrörelserna - 2) Arbetarrörelsen - 2. Krisen och kyrkolivet - 1) Kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hänseenden hävdade sig under den stora brytningstiden, har den
även under delvis gynnsammare betingelser stannat vid status quo,
ett vittnesbörd också detta om sedvänjornas djupa förankring i det
omedvetna och deras relativa oberoende av dagens stämningar. I
den mån det rör sig, synes rörelsen mångenstädes gå i kyrkovänlig
riktning. I Dalarna är inställningen på många håll mera positiv än
i Västmanland.

På grund av det sagda kan man ifrågasätta det berättigade i att
numera tillägga arbetarvärlden någon särställning i kyrkligt
avseende. Arbetarklassens kyrkvanor skilja sig, som vi sett, knappast
i högre grad från de övriga samhällsklassernas. Äro icke alla
samhällsgrupper lika starkt sekulariserade?

Frågan kan i stor utsträckning besvaras jakande. Otro och
okyrk-liget finnas i alla socialgrupper. Och vi få icke glömma, att
in-differentismen har sin upprinnelse i den s. k. överklassen. Biskop
Eklund underströk vid prästmötet i Karlstad 1923, att man icke kan
säga, "att något stånd eller samhällslager bör framför andra
utmärkas för religiös likgiltighet".125 En författare i Vår Lösen anser
sig även kunna hävda, att vid en närmare undersökning det skulle
visa sig, att frånsett vissa församlingar av särskild karaktär, nära
nog flertalet av de svenska kyrkobesökarna ge sina röster åt det
socialdemokratiska partiet.126

Blott i ett hänseende synes en mera väsentlig skillnad föreligga.
De rena industriförsamlingarna erbjuda i allmänhet ett hårdare
klimat för den kyrkliga verksamheten än församlingar av annan
karaktär. För övrigt hänvisas till vad längre fram säges om olika
socialgruppers inställning till kyrkan.

KRISEN OCH KYRKOLIVET

Kyrkogång

Redan under den kyrkliga sedens blomstringstid kunna vi tala om
en begynnande mer eller mindre latent kris ifråga om kyrkogång.
Av prästerskapets svar år 1814 på biskop Murrays utsända frågor
angående det kyrkliga läget framgår visserligen, att församlingar-

222

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free