- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
223

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 2. Krisen och kyrkolivet - 1) Kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r.as innevånare i regel genom flitigt bevistande av den offentliga
gudstjänsten ådagalade sin vördnad för Gud och religionen. Dock
voro förhållandena mindre tillfredsställande på några platser,
särskilt i Avesta och Falun. I Hedemora hade man ännu icke skäl att
klaga över försummad kyrko- och nattvardsgång. "Denna förnäma
smitta att sällan eller aldrig infinna sig till Guds hus och vid Jesu
bord", heter det, "har Gud ske lov, ännu icke hunnit tränga sig in
i denna församling." "Visst kan det hända, att någon kanske en och
annan gång torde taga den frihet: att draga oxen utur brunnen,
alltför vidsträckt, och med dessa högst oundvikliga världsliga
omsorger, och de så kallade lovliga förrättningar. . . vilja ursäkta en
vanvårdad kyrkogång. Men detta missförstånd avhjälpes lätt genom
en i sinom tid och med visdom och saktmodighet given
föreställning, helst då den tröga kyrkogångaren icke av uppenbart förakt
eller av lättsinnighet uraktlåter denna sin kristeliga plikt."

Av detta uttalande framgår, att förhållandena i Hedemora vid
denna tid voro ganska tillfredsställande, men att det var att befara,
att den förnäma världens okyrksamhet skulle sprida sig. Orden
"ännu icke" äro i detta hänseende belysande. I detta sammanhang gör
pastor i Hedemora, doktor Nils Erie Netzel, några reflexioner av
allmänt intresse: "Den som aldrig känner sig hungrig, vore det ock
kanske förgäves att bjuda till måltid. Den som intet låter sig vara
angeläget att bibehålla Guds rätta kännedom, och som intet ömmar
för sitt sanna väl, han älskar ock icke Guds ord och Guds bord, och
huru litet vinnes därmed att tvinga honom till kyrkan och till
nattvarden, till dessa heliga rum, som endast äro öppnade för vördnadens
och tacksamhetens frivilliga offer." I dessa ord har
religionsfrihetens princip och insikten om omöjligheten att bevara det kyrkliga
tvånget kommit till ett klart uttryck.

Vid 1800-talets mitt framträdde vid sidan av den stegrade
anslutningen till gudstjänsterna åtskilliga tecken, som icke bådade gott
för framtiden. I Cleri comitialis cirkulär från riksdagen 1850—
1851 klagas över bristande sabbatshelgd. "Det tredje budets helgd
synes hava förringats, emedan det öppet överträdes." Svårast voro
förhållandena i huvudstaden, "där klockljuden stundom tyckas
antyda samlingstiden för lustfärder till lands eller vatten men icke
kalla till samling i templen".

Liknande tendenser kunde skönjas i Västerås stift. Vid visitationen
i Västerås 1852 framgick, att kyrkan ofta nog ej var talrikt besökt,

223

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free