- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
235

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 2. Krisen och kyrkolivet - 1) Kyrkogång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu har även på detta område en utjämning ägt rum. Julottan har
kvar sin gamla dragningskraft. Enligt uppgift i biskopens ämbetsberättelse
till 1943 års prästmöte besöktes denna gudstjänst 1942 av 84.917
personer, 51.255 i Dalarna och 33.662 i Västmanland, motsvarande 18,8 °/c
(20,4 resp. 16,8 %) av befolkningen. Särskilt talrikt besökta voro även
gudstjänsterna första söndagen i advent, nyårsaftonen, långfredagen och
påskdagen, dagen för ungdomens första nattvardsgång samt alla helgons
dag. Biskopen framhöll, att Dalarna genomgående bättre höll fast vid
det kyrkliga högtidsfirandet än Västmanland.140

Men i övrigt ha högtiderna i hög grad förlorat sin särställning. Särskilt
gäller detta om böndagarna, möjligen med undantag av den fjärde. De
ha blivit som söndagarna äro mest. Det är ett vemodigt tecken att svenska
folket börjat förlora förmågan att fira högtid.

I detta sammanhang må även erinras om den förskjutning, som ägt
rum beträffande helgerna. Somliga högtider ha ryckt fram, andra
tillbaka i fråga om deltagande. Till den senare gruppen höra sådana
betydelsefulla helger som påsk och pingst. Till den förra gruppen hör
framför allt första söndagen i advent samt i någon mån mikaelidagen och alla
helgons dag. Särskilt anmärkningsvärd är den starka ställning som första
söndagen i advent fått. Den har blivit en av de verkligt stora
kyrksön-dagarna. I Västerås tävlar högmässan denna dag allvarligt med julottan
ifråga om anslutning. Säkerligen har detta förhållande sin grund icke
endast i den allmänna benägenheten att taga ut julen i förskott, varom
särskilt Luciafesterna vittna. De vackra psalmerna och den ljusa
glädjetonen ha även sin betydelse. I en tid, då många äga religionen i längtans
men icke i visshetens form, är det även förklarligt, att
adventsgudstjän-sterna ha en stark dragningskraft. Det är ett samband mellan denna
högtid och det andliga nutidsläget.

3. Under en tid omkring sekelskiftet voro bygudstjänsterna
understundom mera besökta än högmässorna i kyrkan. Många hade då en nästan
vidskeplig rädsla för kyrkorummet. I kyrkan kunde det vara tunnsått,
Men kom prästen till en skola och predikade, kunde han mötas av en
talrik menighet. Numera ha bygudstjänsterna dragits in i den allmänna
nivelleringen. Denna tager sig även andra uttryck. För ett trettiotal år
sedan betydde extra arrangemang mycket. En vesper, en gudstjänst med
predikant från annat håll kunde samla mycket folk. I våra dagar synas
sådana åtgärder betyda mindre. Vesprar och andra specialgudstjänster ha
icke samma dragningskraft. En främmande präst i högmässan kan i som-

235

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free