- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
239

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 2. Krisen och kyrkolivet - 2) Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss alla upprepar jag ännu en gång: nattvardsgästernas antal i stiftet
har betydligt minskats."

Orsakerna till den kraftiga minskningen uppgåvos vara separatismen
och otron. Även de oevangeliska skriftetalen och den bikt, som flera av
väckelseprästerna hade gjort till ett villkor för nattvardens begående,
ansågos ha bidragit till övergivandet av sakramentet. Kring
nattvardsbordet hade härigenom byggts liksom ett skrank med inskriptionen:
"akten er för att komma hit". Följden hade blivit, att hos menighetens
lemmar uppstått en skrämsel för Herrens nattvard, "såsom vore det en
grund väsentlig skillnad mellan att nalkas Frälsaren i nattvarden och att
möta honom i ordet".146

Om verkningarna av den nyinförda bikten lämnar kommunionboken
i Stora Skedvi ett tydligt besked. Då denna församlings nitiske
kyrkoherde doktor Herman Wilhelm Ulff år 18/6 började hålla enskilda
samtal med kommunikanterna i sakristian efter det allmänna
kommunion-förhöret, sjönk nattvardsgästernas antal på ett år från 2.766 till 1.125.
Och minskningen fortsatte. Att 1870- och 1880-talets nattvards
förkunnelse fortverkat intill våra dagar, därpå finnas många bevis. För några
år sedan kommunicerade en gammal man från Stora Skedvi på
sjukbädden. Han sade sig därvid icke ha gått till nattvarden sedan sin ungdom,
emedan "han icke ville ljuga till sig nattvarden".147 Även det år 1861
lämnade medgivandet att under vissa betingelser fira nattvard vid annan
tid än i samband med högmässan bidrog att avlägsna sakramentet ur
församlingens medvetande. I städerna blevo särskilda nattvardsgudstjänster
allt vanligare.

Vid 1892 års prästmöte konstaterades en alltjämt fortgående
minskning av nattvardsgästernas antal. I ett par församlingar var nedgången
så stor, att man kunde säga att församlingens nattvard nästan övergivits.
Minskningen var även mycket skönjbar dels i några stadsförsamlingar
och dels i sådana, "där en stor del av befolkningen utgöres av
bruks-eller gruvarbetare. Men även i de flesta andra församlingar har bruket
av nattvarden avtagit."148

Strax efter sekelskiftet var raseringen i det närmaste fullbordad. Biskop
J. A. Ekman yttrade vid prästmötet 1900: "Det skulle ej vara svårt att
efter siffrornas proportionsvisa sjunkande i detta hänseende räkna ut,
när nattvardsfirandet i kyrkan skulle upphöra, och den tiden skulle ej
vara långt avlägsen." "Men vi förstå", tillägger han, "att den lag, som
framträder i dessa siffror, har en gräns satt för sin verkan, tv Jesu bud
kan ej varda om intet." Synnerligen oroväckande var, "att den största

239

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free