Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 3) Dop, faddrar, kyrkotagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor del av barnens fostran, ansågos de omöjliga att uppfylla. I
Västerås stift förekom det under 1800-talets sista decennier allt oftare, att
man begärde att bli antecknad icke som fadder utan som dopvittne, i Stora
Skedvi en gång med det betecknande tillägget "utan allt ansvar". Det
löfte, som faddrarna fingo avlägga, att fylla sina förpliktelser, "så vitt
Gud nåd förlänar och eder görligt är", ansågs som en formsak eller något
vida värre. Från en ort berättas, att en fadder före dopet yttrat: "Nu skall
jag gå åstad och ljuga." På vissa håll vägrade faddrarna att avgiva löftet.
Det hjälpte icke, att rubriken Faddrar i födelse- och dopboken på
1860-talet ersatts av ordet Dopvittnen. Vid 1886 års prästmöte meddelade
biskopen, att de separatistiskt sinnade motiverade sin önskan att icke hava
faddrar med, "att Skriften ej lämnar några föreskrifter uti det
ifrågavarande hänseendet, att faddrar gemenligen icke hålla sina åtagna
förbindelser, att dessa förbindelser i och för sig äro alltför svåra".164
Från kyrkans ledning gjordes åtskilligt för att häva de missförstånd,
som knötos till fadderinstitutionen. Sålunda framhölls, att det var i
egenskap av församlingens representanter, som faddrarna eller dopvittnena
avgåvo sina löften. De åtogo sig därmed intet annat personligt ansvar än
att följa barnet med goda tankar och förböner.
Biskop Gottfrid Billing, som starkt betonade fadderskapet som ett
uttryck för solidariteten inom församlingen, framhöll vid prästmötet 1892,
att faddrarnas skyldigheter blott vore en specialisering av det allmänna
kärleksbudet. "Den som vill tjäna Herren ... får ej därigenom några
nya plikter, som han ej redan på grund av detta bud haver; men han
fålen anvisning om, var han är kallad att utföra kärlekens sköna gärning."165
Vid visitationen i Stora Skedvi 1895 förklarade även biskopen, att de
skyldigheter, som faddrarna åtaga sig att uppfylla..., i grunden ej äro
andra än de, som åligga varje kristen, "vilken besinnar nästans plikter mot
sin nästa".
Men allt var förgäves. Samtidigt som faddrarna återkommo i
födelse-och dopbokens rubriker på 1890-talet, försvunno de i verkligheten
alltmera, såsom de bifogade tabellerna utvisa. Vid sekelskiftet var bruket
av faddrar vanligt i ej fullt trettio församlingar, hälften i Västmanland
och hälften i Dalarna. Från Norrbärke meddelades 1900, att faddrar,
där de förekommo, allenast voro ett slags dekoration. "Fadderskapets
urkristliga innebörd synes helt och hållet ha utplånats ur folkmedvetandet."
Under 1900-talet kan man i stort sett endast tala om ett sporadiskt
förekommande bruk.
Samma öde — blott i än hastigare tempo — drabbade kyrkotagningen,
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
