- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
267

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 8) Sammanfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

religiös vigning. Därom vittna de uråldriga riter, som varit knutna till
dessa tillfällen. Orsakerna till att även människor, som eljest icke stå
i närmare kontakt med kyrkan, begära kyrklig vigsel synas vara behovet
av religiös helgd över akten och trygghet inför framtiden. I en ostadig
värld känns det för många tryggt att få ingå äktenskapet inför Guds
ansikte. Vid ett dödsfall är själva situationen på visst sätt religiöst
bestämd.

Icke blott de olika sedvänjorna utan även de skilda delarna av stiftet
ha blivit mer eller mindre starkt berörda av krisen. I stort sett är
Västmanland något hårdare hemsökt än Dalarna. Skillnaden är dock
obetydlig. Även i fråga om den passiva kyrkligheten går Dalarna något före
Västmanland. På denna punkt företer Örebro-delen av stiftet de lägsta
siffrorna. Det biskop Gottfrid Billing tillskrivna uttalandet, att
västmanlänningarna äro kyrkliga men icke religiösa, dalkarlarna åter religiösa men
icke kyrkliga, synes nu icke längre rätt återgiva verkligheten. Att här
närmare ingå på krisens geografi är av utrymmesskäl omöjligt.
Olikheterna äro för övrigt icke så stora.

Till denna sammanfattning må även fogas några ord om inställningen
till kyrkan i städerna och på landsbygden samt hos skilda socialgrupper,
åldersgrupper och kön. Då den officiella statistiken på dessa punkter
i stort sett lämnar oss i sticket, äro vi hänvisade till företagna
Gallup-undersökningar. Icke minst den sista undersökningen (juli 1948), som
förut flera gånger omnämnts, har åtskilligt att giva. Den omfattade även
Västerås stift.

Att kyrksamheten är större på landet än i städerna och större
samhällen, har på nytt bekräftats. Procenttalet av dem, som icke varit i kyrkan
under ett halvår, var i storstäder 63, i övriga städer 68, i A- B-
C-kom-muner 41 och i D-kommuner (köpingar och större municipalsamhällen)
68. Sett mot bakgrunden av vad som förut sagts om flykten från
landsbygden, är detta ägnat att väcka eftertanke.

I de prästerliga ämbetsberättelserna konstateras ofta, att någon större
olikhet i skilda sociala gruppers och klassers inställning till kyrkan i regel
icke kan iakttagas. Kyrklighet och okyrklighet finnes i alla
samhällsklasser. Det är dock ett länge omvittnat faktum, att industri- och
skogsförsamlingar erbjuda ett hårdare klimat för den kyrkliga verksamheten än
rena jordbruksförsamlingar. Från Stora Tuna uppgavs 1925, att
kon-firmationsberedelsen och konfirmationen skattades högt bland bonde- och
medelklassen, mindre måhända i arbetarklassen. Vad man förut mera
haft på känn. har verifierats genom den senaste undersökningen.

267’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free