Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 8) Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristendom och kyrka äro starkast förankrade i medelklassen. Denna
kan uppvisa en procentsiffra för regelbundna kyrkobesökare av 8 mot 2
bland de bättre situerade och 6 bland arbetare. Procenttalet på dem som
icke varit i kyrkan under ett halvår var bland de bättre situerade 57, i
medelklassen 42 och bland arbetarna 61.
"Den som har ungdomen, har framtiden", lyder ett känt ord. Det
varslar illa om tendensen i utvecklingen, att intresset för kristendom och
kyrka synes vara svagast hos de yngsta årsgrupperna. Såväl,kyrkobesök
som bibelläsning förekomma i avsevärt mindre utsträckning hos de yngre
än i de äldre årsklasserna.
Vad de olika könens inställning beträffar, gå kvinnorna fortfarande
mera i kyrkan än männen. Av de regelbundna kyrkobesökarna, som
utgöra omkring hälften av gudstjänstdeltagarna, äro 55 °/c kvinnor och
45 °/c män, bland de tillfälliga dominera kvinnorna ännu mera.
Så långt Gallup.193
En likhet i alla olikheter är, att de hårdast drabbade sedvänjorna,
folkgrupperna och trakterna på många håll giva intryck av en stigande
tendens. Detta beror säkerligen icke bara därpå, att det där "endast kan
röra sig åt ett håll". Ännu alltjämt gälla dock även om Västerås stift
Gustaf Auléns ord: "Nedgången var ett faktum — förnyelsen är ett
frågetecken." Skall Biskopens ämbetsberättelse till årets prästmöte visa,
att frågetecknet kan tagas bort?
268’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
