Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - IV. Västerås stift och de övriga stiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. IV.
VÄSTERÅS STIFT
OCH DE ÖVRIGA STIFTEN
För att få det rätta perspektivet på den kyrkliga krisen i Västerås stift
vore en jämförelse med de övriga stiften önskvärd. Emellertid visar det
sig, att en sådan jämförelse stöter på stora svårigheter. De statistiska
uppgifterna från prästmötena sakna ofta enhetliga utgångspunkter.
Beräkningsgrunderna äro icke samstämmiga. I ett stift t. ex. avser
kyrksam-hetstalet högmässogudstjänsterna, i ett annat gudstjänstdeltagandet under
en vecka. Nattvardsfrekvensen har beräknats dels i procent av de
berättigade, dels i procent av folkmängden. I ett stift avser siffran på de
okonfirmerade personer över 15 år, i ett annat över 18, i ett tredje över 17 år.
Även andra olikheter förefinnas. Från somliga stift saknas dessutom
fullständiga uppgifter. Vi måste därför nöja oss med några antydningar
rörande krisens gång i de övriga stiften.
Under en lång tid uppvisade utvecklingen i skilda delar av landet stora
olikheter. I de mellansvenska stiften har krisens "tidtabell" i stort sett
varit densamma. Den stora nedgången kom vid samma tid i Uppsala,
Strängnäs, Västerås och Karlstads stift. Vid 1881 års prästmöte i
Karlstad framhöll biskop C. H. Rundgren i fråga om det kyrkliga tillståndet,
att "mycket av det gamla goda bibehållit sig". Vid nästa prästmöte 1887
lydde omdömet: "mycket av det gamla goda står på väg att utplånas",
och år 1893 hade det skärpts till: "mycket av det gamla goda är redan
utplånat". Detsamma hade vid denna tid kunnat sägas om de övriga
stiften i Svealand.
Men gå vi till de sydligare stiften, blir bilden en helt annan. Medan
kyrksamheten på 1890-talet i Stockholm samt i Uppsala, Strängnäs,
Västerås och Karlstads stift av Viktor Rundgren uppskattades till omkring
10 °/o, så beräknade han den vara 15 % i Linköpings, Härnösands och
Visby stift samt 25 % i Skara, Växjö, Lunds, Göteborgs och Kalmar
stift. Samtidigt som gudstjänstfrekvensen i några Närkesförsamlingar
uppgick till 2 à 3 %, kunde procentsiffran i somliga församlingar i Lunds,
272’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
