- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
276

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - IV. Västerås stift och de övriga stiften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utrymmet medgiver icke någon ytterligare jämförelse. De meddelade
siffrorna bekräfta, vad som redan framhållits, att en nivellering ägt rum
särskilt genom den aktiva kyrklighetens nedgång i de sydliga stiften. I
någon mån har dock denna utjämning uppvägts genom den nya framstöt
mot den mera passiva kyrkligheten, som kunnat förmärkas i de av krisen
tidigast berörda områdena. Det har även framgått, att Västerås stift
alltjämt hör till de av krisen hårdast drabbade områdena.

Frågar man nu, varpå denna sista omständighet beror, torde det räcka
med att hänvisa till två ting: industrialiseringen med dess följdföreteelser
och frikyrkligheten. I intet annat stift, framhöll biskop Einar Billing
1925, ha dessa båda faktorer "framträtt med så stor sammanlagd — jag
kursiverar ordet — styrka". Det är förklarligt, att krisen funnit en
tacksam jordmån i ett stift, som i så hög grad präglats av dessa faktorer.
Härtill kommer den förut berörda avsaknaden av i egentlig mening
kyrkliga väckelser, som kunnat hålla den kyrkliga traditionen levande.

Just därför att Västerås stift varit så svårt hemsökt, torde krisens
förlopp därstädes äga ett mera allmänt intresse. Man söker gärna bacillen
hos de svårast sjuka. Visa sig tecken till en vändning i de trakter, där
man varit som längst nere, är även detta ett hoppets tecken för andra
delar av vårt land.

*



Det kinesiska tecknet för kris lär bestå av två tecken, av vilka det
ena betyder risk och det andra chans. Dessa båda ord täcka även rätt
väl det nuvarande kyrkliga lägets innebörd. Sedd på längre sikt framträder
upplösningsprocessen i hela sitt allvar. Trots kyrkans arbete på krisens
övervinnande och punktuella förbättringar har nedgången i stort, som
framställningen av krisens förlopp visat, ännu icke kunnat hejdas.
Bacillen har börjat upptäckas, men botemedlet är ännu icke funnet. Läget
är fortfarande riskfyllt. "Avkristningen fortskrider normalt", konstateras
på kristendomsfientligt håll. För mången ter sig sekulariseringen som en
hemlighetsfull ödesmakt eller en naturprocess, som obevekligt går sin väg
fram, och som ingen kan påverka. Själva ordet sekularisering leder lätt
tankarna i denna riktning.

Det är därför av vikt att fasthålla, att den kyrkliga krisen icke är en
verkan "av en slump eller av ett blint och obevekligt öde" utan av millioner
människors fördolda viljeavgörelser. På kristendomens eget språk heter
krisen avfall, en kollektiv otro, som kan övervinnas av en ny tro. Även

276’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free