- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
292

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 1. Vägar man gått

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det förhållandet, "att barnen i sin spädaste ålder inom kyrkan mottagit det
heliga dopet". Om undervisningens mål säges: "Undervisningen i
söndagsskolan, som tager hänsyn till kyrkoåret, bör lära barnen känna och
älska bibeln, den kristna tron samt den svenska kyrkans gudstjänst och
ordningar. I den mån sådant är möjligt, åsyftar söndagsskolan jämväl
att föra barnen till personligt deltagande i gudstjänstlivet."13 Författaren
föreslog även inrättandet av "ett den svenska kyrkans söndagsskolinstitut".

År 1905 publicerade biskop Nils Lövgren från prästerskapet infordrade
uppgifter om vad som från kyrkligt håll åtgjorts för ungdomen. Av dessa
meddelanden framgår, att verksamhet bland ungdom vid denna tid
huvudsakligen bedrevs i följande former: 1. "Mer eller mindre fullständig
begränsning till den lagbestämda församlingsvården." 2. "Anslutning till
befintliga föreningar." 3. "Mera enstaka särskilda åtgärder till
komplettering av den lagbestämda kyrkliga verksamheten i och för
ungdomsvården." 4. "Tendenser till ungdomsvårdens ordnande som ett mera
självständigt led av församlingsvården." 5. "Ungdomsvårdens bedrivande
bland annat genom kyrkliga ungdomsföreningar." Ungdomsföreningar
funnos i Irsta, Grangärde och Gagnef. Målet för den kyrkliga
ungdomsvården angavs vara de ungas fostran till och befästande såsom levande
medlemmar i den svenska folkkyrkan. "In i församlingen hava vi alltså
att föra de unga."14

Samma synpunkt betonades även i Ludvig Lindbergs
prästmötesav-handling Kyrkan och ungdomen år 1912. "Kyrklig ungdomsvård får
aldrig bli ett kristligt föreningsarbete." "Kretsen har icke något mål i
sig själv utan vill just bidraga till att föra de unga mera in i
församlingslivet."15 Härav framgår, att man från början lade stor vikt vid, att
ungdomsarbetet icke fick bli något vid sidan av församlingsgemenskapen
utan en väg in i denna. Med tiden visade det sig emellertid, att särskilt
kretsarbetet icke så som man avsett ledde in i församlingen.
Kretssammankomsterna kunde bli en ersättning för gudstjänsten. Aktiviteten blev
ej heller så stark, som man hoppats. Sålunda meddelas från Orsa 1931:
"Goda erfarenheter från kyrklig ungdomsverksamhet i allmänhet men
ringa betydelse för församlingslivet." Säkerligen berodde detta
nedslående förhållande bl. a. på det svaga samfundsmedvetandet i vår kyrka.
De mindre goda erfarenheterna få dock icke komma oss att glömma den
betydelsefulla insats, som ungdomskretsarna i en svår brytningstid gjort
i kyrkolivet.

Nedgången inom ungdomskretsarna föranledde emellertid en
omläggning av ungdomsarbetet efter nya linjer år 1946. Det år 1920 bildade

292’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free