- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
297

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 1) Uppgiftens allmänna innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

moderna metoder". I denna skrift pekas särskilt på reklamens betydelse
för kyrkan. Det gäller för henne att "ropa ut", vad hon har att bjuda.
Utan att förneka vikten av de beaktansvärda synpunkter, som i detta
sammanhang framföras, måste man vända sig mot själva tanken, att
lösningen av krisen skulle vara en metodfråga. En verklig återuppbyggnad
kan icke äga rum utan en djupgående inre förnyelse. Först när de andliga
behoven vakna, skola människorna i stigande utsträckning strömma till
kyrkorna. De läckraste rätter utöva ingen lockelse, där det icke finns
någon hunger.

Endast en personlig och kyrklig förnyelse kan bygga upp en ny sed.

Men sedan detta är sagt, måste även framhållas, att den uppgift, som
föreligger, också innesluter ett arbete, som medvetet och direkt tar sikte
på sedens förnyelse. Vid sidan av vägen inifrån-utåt finnes även en väg
utifrån-inåt. Liksom den andliga hungern driver till bruket av Herrens
ord, så kan bruket av detta ord väcka andlig hunger. Vi kunna icke
förfoga över Anden. Anden frambringar tron "hos dem som höra
evangelium var och när det behagar Gud" heter det i Augsburgska
bekännelsens 5 :te artikel. Vi kunna icke tvinga Ordet att upplåta sina
rikedomar. Men vid Ordets bruk befinna vi oss inom Andens kraftområde.
Gud har, barnsligt talat, andra möjligheter att påverka dem som bruka
hans Ord än dem som förakta det. Därför är det av så övermåttan
stor vikt. att Ordets bruk i alla dess former främjas. Vad som från
början övervägande var en yttre form kan så småningom fyllas med
levande innehåll. I en upplösningstid som vår är det av särskild
betydelse, att regelbunden kontakt med Ordet vinnes. Är seden på detta område
en livets skapelse, så är den även en livets omistlige tjänare.

Det direkta arbetet på sedens återuppbyggnad måste företrädesvis avse
två ting.

Först och främst måste det gå ut på att vårda och förnya den
kvarlevande seden. Härvid gäller det å ena sidan att pietetsfullt bevara allt
livsdugligt i det från fäderna övertagna arvet. Orden "nedriv henne icke,
ty det bor välsignelse däri", äga alltjämt sin giltighet då det gäller seden.
Att slå sönder gamla käril utan att ha något nytt att sätta i stället är
alltid en vansklig sak. Ty med formen spilles även innehållet bort. Men
samtidigt blir det allt tydligare, att icke allt i det övertagna arvet kan
bevaras. Att t. ex. göra en särskild kraftansträngning för att blåsa nytt
liv i de gamla katekesförhören torde icke kunna anses motiverat. Det
finnes angelägnare ting. "En tradition är icke alltid ändamålsenlig, därför
att den en gång varit det, och det är icke alltid mödan värt att under

29 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free