- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
298

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 1) Uppgiftens allmänna innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förändrade förhållanden kämpa för dess bevarande, hur vördnadsvärd
den än må vara", framhöll med rätta biskop Bengt Jonzon vid prästmötet
i Luleå 1941. Och han tillade: "Men tradition, som lever, bör vårdas och
kan därigenom få ny livskraft. Den kan också omvandlas och utvecklas
efter nya förhållandens krav."23 Denna sista synpunkt är av vikt. Ett
kyrkligt arv bevaras icke som ett museiföremål. Det bevaras endast genom
att det dugliggöres till att möta en ny tids fordringar. Troheten mot det
förflutna måste förenas med öppen blick för nuets krav. Formerna måste
bliva alltmera advekvata uttryck för livet.

Beträffande gudstjänsterna torde den tendens till koncentration till
högmässan, som vi iakttagit, böra fullföljas utan att därför de andra
gudstjänsternas betydelse förbises. Ännu alltjämt gälla biskop Lövgrens ord i
hans herdabrev år 1900: "Högmässan är den egentliga
församlingsgudstjänsten." En förnyelse av högmässan ter sig i detta nu som något av
det allra mest angelägna.

Den här berörda sovringen blir ännu mera av nöden, om, som icke sällan
är fallet, uppgiften innebär att bygga upp en ny sed. På icke så få platser
i stiftet finns det mycket litet av tradition att anknyta till. Det känns som
vore det att börja ända ifrån grunden. Och i sådana fall är det av särskild
vikt, att formerna verkligen tjäna livet. Traditionen får icke bli herre,
dess plats är tjänarens. Lika visst som oersättliga värden ha tillspillogivits
genom bristande pietet, kan även en stel konservatism åstadkomma skada.
Även nyskapelser ha sin plats i det uppbyggnadsarbete, varom nu är fråga.
Detta också i den meningen, att nya sedvänjor kunna behöva bildas. Sådana
uppstå alltjämt. Vi ha redan erinrat om De gamlas dag. Andra inslag, som
tillkommit under de senare årtiondena, äro julbön, nyårsbön, helgmålsbön,
gudstjänster till de hädangångnas minne, vesprar av skilda slag, ljusfester
på kyndelsmässodagen o. s. v. Livet skapar alltid nya former. Det gäller
att pröva allt och behålla vad gott är. De former, som äro av särskild
vikt för det personliga livet, måste komma i främsta rummet. Men inga
nya former få skymma blicken för sanningen i Tor Andræs ord: "Att
samla en menighet i tillbedjan, lyssnande och bön, i Herrens helgedom
kring ordet och sakramenten, det är kyrkans egentliga uppgift." "All annan
verksamhet, genom vilken hon vill nå kontakt med människorna och hjälpa
dem i deras nöd, skall ytterst även den tjäna samma syfte och är
meningslös och tom beskäftighet, om så icke sker."24

Vare sig uppgiften innebär att förnya gammal sed eller skapa ny, är
det av vikt, att formerna fyllas med liv. Vad det gäller är att skapa en
levande tradition.

298’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free