- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
308

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 2) Konkreta uppgifter - b) Kyrkans undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

påpekat, att församlingsborna här ha ett tillfälle att utfråga sin präst.
Där husförhören ha upphört, böra de ersättas av hembesök. Som förut
framhållits, voro husförhören från början ett slags utvidgat husbesök.
Även om förhören måst upphöra, kvarstår möjligheten till husbesök.
Varje präst vet, att intet kan vara mera givande åtminstone för honom
själv än dessa besök. Han sörjer blott över en sak, att de alltför sällan bli
av. I samma mån som svårigheterna växa att samla människor i stora
skaror, få de personliga kontakterna en allt större vikt. Indirekt verka även
husbesöken stimulerande på gudstjänstlivet. Ett sammanträffande med
prästen kan väcka intresse för kyrkan. Och ibland blir det mera än en
svarsvisit. J. A. Hammers erinrar om att det ligger en beprövad
sanning i det engelska uttrycket: "A house-going priest makes a
church-going people."31

Av de nyare arbetsformerna lämpa sig församlingsaftnarna väl för
upplysningsföredrag i kyrkliga frågor. Även här finnes tradition att anknyta
till. Redan på 1890-talet höll pastor Daniel Johansson föredrag i
Grängesberg om den kyrkliga seden. Kan ett samtal komma till stånd, är detta
mycket gagneligt.

Även studiecirkeln kan med fördel på sitt program upptaga ämnen
rörande den kyrkliga seden. Ett intressantare ämne får man leta efter.

En annan framkomlig väg är instruktion vid kyrkliga kurser av olika
slag. Det visar sig, att icke minst unga människor lystra. I detta
sammanhang ha även de i kyrkans uppsökande gärning så betydelsefulla
samtalsaftnarna fått tjäna. Dåvarande stiftsadjunkten Erik Wallgren framhöll
i sin arbetsberättelse för 1941, att inställningen till kristendomen blivit
mera praktiskt bestämd. "I anslutning härtill", heter det, "har
stiftsadjunkten exempelvis i stället för att som eljest vanligen fått ske,
företrädesvis orientera i den kristna åskådningen i stigande grad kunnat
hänvisa till högmässogudstjänsten, bönen och nattvarden såsom kristna
livskällor."

Även den enskilda själavården både i äldre och nyare former har sett
som sin uppgift att skänka vägledning vid gudaktighetens utövning. Erik
Montan har i en nyss utkommen skrift påpekat, vilken viktig plats frågor
rörande andaktslivet intagit i "det själavårdande brevet". Ständigt manas
till träget bruk av Ordet, bönen och nattvarden. Ingen skulle låta olust
och tröghet avhålla sig därifrån. Just den som känner sig trög och eländig
behöver särskilt väl gå till nattvarden. Konkreta anvisningar för
andaktslivet böra alltjämt ingå i själavården. Vi präster i svenska kyrkan ha
ofta varit svaga i att leda, in ett nyvaknat andligt liv i församlingen.

308’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free