- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
317

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 2) Konkreta uppgifter - b) Kyrkans undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vidare behöver framhållas, att konfirmationen ingalunda är någon
tros-examen. Att anställa en sådan är främmande för vår kyrkas väsen.
Särskilt borde de två nyare alternativen i konfirmationsritualet kunna
häva de flestas samvetsbetänkligheter. Vad det gäller från
konfirmandernas sida är närmast, som någon uttryckt saken, en
solidaritetsförklaring till kyrkan. I övrigt lämnas utrymme åt alla stadier av kristendom,
även det allra mest outvecklade. Det bärande i akten är, som förut
framhållits, Guds löfte. Det är Han som ytterst konfirmerar och stadfäster.
Konfirmationen är i främsta rummet en välsignelsehandling med de unga,
som "skola vandra genom en farlig värld" och på samma gång ett
välkommen in i församlingen. I andra hand är den en uppfordran till
konfirmanderna att säga ja till den kallelse de redan mottagit i dopet.

Beträffande den första nattvardsgången gäller det att icke endast
beakta, vad nattvarden kräver, utan även, vad den kan ge. Erfarenheten
synes ge vid handen, att nattvardsgången blir höjdpunkten vid dessa
högtidsdagar och att även omogna och i många avseenden "ofärdiga"
konfirmander kunna få ut något av sin nattvardsgång. För de flesta av de
unga blir denna det starkaste intrycket från konfirmationstiden. Vem
skulle under sådana förhållanden trots alla här mötande problem vilja
förmena dem denna högtid med de möjligheter den innesluter? Naturligtvis
bör aktens frivilliga karaktär klargöras.

3. Slutligen finnas de som motivera sin negativa hållning till
konfirmationen med att konfirmationsundervisningen är av föga praktisk
betydelse. En lång erfarenhet visar i annan riktning. Väl är undervisningen
icke "matnyttig" i vanlig mening, men härvid måste man komma ihåg,
att människan lever icke endast av bröd. Trots de svagheter, som vidlåda
konfirmationsundervisningen, har den inverkat på många människors liv.
Anmärkningsvärt är, att de flesta synas bevara sin konfirmationstid i ljus
och tacksam hågkomst.

Den kyrkliga vigseln och jordfästningen torde icke kräva några
vidlyftiga kommentarer. Då seden på dessa punkter i stort sett är obruten,
finnes anledning att erinra om, att dessa akter äro något mera än vackra
ceremonier. Den religiösa karaktären får icke utsuddas.

I fråga om husandakten synes upplysningsarbetet i stort sett få
inskränkas till spridande av lämpliga andaktsböcker. Ett herdabrev från Sveriges
biskopar för några år sedan lade särskilt denna angelägenhet på
församlingarnas hjärtan.

Den upplysningsverksamhet, varom här har talats, har ett ärende till

317’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free