- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
320

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 2) Konkreta uppgifter - c) Åtgärder av praktisk art

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

avkoppling och andlig vederkvickelse måste betecknas som en verklig
gudstjänst. När skall den goda idén tränga igenom i Västerås stift?

För ungkarlar och ensamboende föreligger ett annat hinder, svårigheten
att få någon mat på söndagen före högmässan. Det finns platser, där detta
är så gott som omöjligt. Många som tidigare varit trägna kyrkobesökare ha
vid bosättning på en ny ort av denna anledning förlorat vanan att gå i
kyrkan. Här finnes därför rum för initiativ och framstötar. Det kan icke
vara rätt, att samtidigt, som samhället omgiver gudstjänsttiderna med en
särskild helgd, de rådande förhållandena hindra människor från att
utnyttja dessa tillfällen för det avsedda ändamålet.

I den mån det är möjligt att förlägga jordfästningarna till deras gamla
plats före högmässan, har detta en förmånlig inverkan på
gudstjänstbesöken. Vid prästmötet i Karlstad 1941 yttrade biskop Runestam följande
om denna sak: "Jag har, både av ämbetsberättelserna och av personliga
iakttagelser, den uppfattningen, att det är våra döda, som draga de levande
till kyrkan."37

Ett annat verksamt medel till befrämjande av kyrkogången äro
särskilda inbjudningar. I Församlingsbladet år 1928 har en kyrkoherde
berättat om ett försök i detta hänseende. I känsla av sitt ansvar och efter
mycken oro och vånda utsände han ett öppet brev till sina församlingsbor,
vari han under erinran om vikten av regelbunden kyrkogång inbjöd dem
till botdagens och de följande söndagarnas gudstjänster. Inbjudan
utsändes bl. a. genom skolbarnen. Resultatet överträffade förväntningarna. Då
söndagen kom, var kyrkan nästan fullsatt, och ökningen höll i sig de
följande söndagarna. Som regel kunde sägas, att åhörareantalet hade
fördubblats.38 Säkerligen kunna dylika åtgärder icke utan vidare kopieras.
Men att personliga hänvändelser och initiativ icke sakna betydelse är
obestridligt. Vad som håller människorna borta ifrån gudstjänsten är ofta
blott en viss oföretagsamhet. I det nuvarande labila läget, då pendeln
kan svänga både åt det ena hållet och det andra, kan en påstötning vara
nog för att åstadkomma en förändring i positiv riktning. I Västerås har
man med gott resultat utsänt inbjudningar till vissa sammanslutningar
inom församlingen, ordenssammanslutningar, lottakårer o. s. v. I vår
kollektivistiska tid ha de flesta människor lättare att komma, om de få
många med sig. Mer än förr går vägen till den enskilde över kollektivet.
I detta sammanhang kan även erinras om de kyrksöndagar, som särskilt
på landsbygden ofta ordnas för medlemmarna i S. L. U., J. U. F.,
husmodersföreningar o. s. v. Naturligtvis kunna invändningar riktas mot
alla sådana åtgärder. Varje söndag bör ju vara en "kyrksöndag". Men

320’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:23:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrksed/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free