Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skura ¡¡tifl. Af lo och 14 kapitlen i Magnus Barfots saga, der händelser
omtalas, som inföllo \ id ar 1099, s> nes att Markerna lydde till Sverige, oeli
uppräknas Sundalr, Nordalr, Wear (Wedbo), Wardyniar (Warbo eller
Walbo) och alla Markir, som dertill lyda’, dem Barfot ville åtkomma
och sia under sig. Med Markir i Olof Haraldssons saga synes således
utmärkas vestra och norra Dal, d. ä. Walbo, Wedbo och Tössbo, samt
Nordmarken i Wermland. Detta sistnämnda härad kallades utan tvifvel
norra Marken derföre att det låg norr om de södra Markerna Wedbo,
Tössbo och Walbo. Ar 1546. då Botvid Larsson (Ankar) förlänades vissa
kronans räntor af Nordmarken, säges detta härad vara ”liggandes på
Dal”, hvilkcn ort. jemtc Nordmarken, utgjorde ett län eller fögderi. Efter
Botvid Larssons tid fördes Nordmarken till Wermland-. Då likväl äldsta
jordeboken för Dal af 1540 och sednare jordeboksundervisningar tydligen
säga: ”Dal är deladt och lagdt uti 5 härader, som äro Sundals, Nordals,
Walbo. Wedbo och Tössbo”, sä synes mig vara klart, att Nordmarks härad
icke kan räknas till Dal, emedan orten då skulle innefattat 6 och icke 5
härader. Hvad som i andra äldre handlingar härom förekommer afvikande
fran jordeböckerna, torde med skäl få anses såsom antydande, att
Nordmarken hörde till Dals eller Daleborgs län.
1 Troligen Tössbo och möjligen äfven Nordmarken.
- Nordmarken namnes icke i Westgötalagen, der eljest Dals härader uppräknas, i
fråga om andel i böter, utom Tössbo och Walbo. 1 en förteckning, i slutet af
1400-talet, på kyrkorna i Wermland och Dal, som är skrifven i ett exemplar af
Westgötalagen, förekommer Nordmarken mellan Nordal och Tössbo, men de öfriga
häraderna på Dal saknas der. Deremot i ett bref af Magnus Ladulås, 3 Maj
1287, nämnas Sundal, Nordal, Ordhenae, Waeboahaered, Thyssi, Nordmarchae och
ej flera härad i Wermland, hvaraf man kunde sluta att sistn. härad hörde till
Dal, derest icke andra vittnesbörd stridde deremot. Diplornatarium 2:1. s. 25. Uti
registraturet å ärender under Sten Sture d. ä. (Handl.-r rör. SkanJ. hist. 18:s
184) heter det ”Nordmarken i Westergötland”, som troligen är liktydigt med:
i Skara stift. Nordmarken kallas "kronones län” i ett originalbref 1471, då
ärkebiskop Jakob bekom räntan deraf. Se nedan om Styrelsen öfver landet.
Ehuru Gerh. Schöning uti sitt ”Försög til de Nordiske Ländes, serdeles Norges
Gamle Geographie”, åberopar Olof Haraldssons saga, yttrar han likväl, och detta
utan något slags bevis, ”att riksgränsen varit Göta elf från hafvet upp till
Wenern, sedan denna sjö till Nerike, derpå den stora skog, der Wermland nu
ligger, det mesta af Dalekarlia, och den största och vestliga delen af Helsingeland,
förbi hvilken gränsen gick ut till Botniska bugten.” En uppgift utan allt
historiskt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
