Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dalar dem emellan. Der är berg och ater berg. dälder och äter
däl-dt r. Mest bergigt är Wedbo härad, dernäst Tössbo. så Walbo samt
norra och \estra delarne af Nordal och sydligaste delen af Sundal. Och
denna brutna, knllriga yta. liknande stelnade, oregelbundna vågor
omkring bafs-skären. bär allestädes vedermälen efter de väldiga naturkrafter,
lnilka dels inifrån, dels utifrån öfvat sin förvånande verksamhet. Att
hela orten i urtiden stätt under vatten och varit hafsbotten. derom
lemna nf\en de högsta hergen ojäfaktiga bevis. Med någon
uppmärksamhet pa de större bergen, finner man lätt. att dessa äro afnötta på
norra eller nordöstra delen, men deremot pa den södra eller sydvestra
ej sällan branta och brådstupande. Orsaken dertill måste till icke ringa
del vara. att en flod eller hafsström under cn lång tidrymd gått öfver
dem frän norr eller nordost till söder eller svdvest. hvilken ryckt med
sig lösa stvcken och vältrat dem så länge, tills de blifvit mer eller mindre
afslitna på kanterna, sönderbrutna mot hvarandra och förvandlade till
en del i sa kallad mindre rullsten, klappersten, grus och sand. Der
blocken varit för stora att rulla, hafva de af vattnet och möljan blifvit
fram-skufna efter bergen, deruti de sålunda gjort märkbara räfflor, hvilket
än i dag synes å Töftedalsfj ället vid gamla vägen. En myckenhet sådana
finnas der på sned öfver lagringen och bergsprickoma. i sydvestlig
riktning. De träffas äfven flerestädes. När hafsströmmen mött hinder af höga
berg och måst gå dem emellan i någon trängre däld, har han på vestra
eller södra läsidan, eller på båda. upplagt höga rullstens-, grus- och
sandvallar. Exempel derpå finnas på många ställen, men de märkligaste, jag
var-seblifvit, vid Gölkullen i Hesselskogs socken, vid Kråkviken i Wårviks
socken och edet Gambri. Har han kommit att bilda hvirflar, blef följden
deraf väldiga grusvallar, sådana som på Ödskölds moar, mellan Källtegen
och Bollsbyn i Dalboredden, vid Eds, Ödskölds, Gesäters och Högsäters
kyrkor, flera andra ställen att förbigå. Det har icke kunnat undgå, att,
i anseende till den ojemna bottnen, en myckenhet vattenhvirflar måst
uppkomma, som länge bibehållit sig på samma rum, der kringfört större
och mindre stenar, hvilka under sig och på sidorna a.fnött bergen i
djupa aflanga och runda hålor. Vi kalla dem jättetråg, jättegrytor,
bergkittlar. Det synes ock som ifrågavarande flod eller hafsström, sedan
han fullgjort sin bestämmelse, skulle hastigt minskat sin kraft eller
plötsligt upphört genom någon för oss obekant naturhändelse, måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
