- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
89

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för sig, samt fornkunskapen derigenom gjort ett steg närmare till målet,
så återstår likväl allt för mycket outredt. innan svaret med full visshet
kan utsägas, i händelse sådant någonsin inträffar. Derom vittna de
många äldre och nyare förslagsmeningarne samt sednaste tidens lärda
undersökningar mer än tillräckligt. Våra äldsta inhemska skrifter
sysselsätta sig icke med sten- och bronsfolken, ej heller omförmälas dessa
folk uti Isländska sagorna, hvilka åtminstone ej nämna andra verktyg
och vapen än af jern, utom på Grönland hos Skrälingarne eller
Eski-moerna, de der sägas nyttjat stenredskap (steinsmithi)8. Hvad svarta och
ljusa Alfer, Jotnar, Thursar, Jättar m. fl. angår, som förekomma i dessa
sagor, liksom trollkarlen hos Sturleson, hvilken på kongl. befallning
förvandlade sig till hvalfisk och sedan samm öfver från Norge till Island
att hemta underrättelser9, samt mycket annat thesso likt, hvaraf Isländska
skrifterna hafva stort öfverflöd, så lära underrättelserna härom, utan
fara för misstag, kunna hänföras till samma klass af vetande, som
sagorna om skogsrån, tomtegubbar, löfjerskor och mera sådant, hvarmed
barn och äldre i mer än 100 år gjorde bekantskap uti 01. Svebilii
katekes10. Att på Eddans, Isländska sagornas samt de lefvande folksägnernas

8 Are Frodes Schedce.

9 01. Tryggvasons saga, kap. 37.

10 Lika liten historisk trovärdighet hafva visserligen till största delen
Ynglingasagan samt andra Isländska sagor om hednatiden, hvilka utförligt, ofta till små
biomständigheter, omtala personer och händelser som skola lefvat eller tilldragit
sig flera hundrade år förr, än dessa sagor i 12:te och 13:de seklet sattes i skrift
efter föregifna muntliga berättelser och folkvisor. Ynglinga-sagan ensam har
omkring 80 geografiska namn och 150 namn på personer, ända från Oden, jemte
deras slägtskap och öden. Och detta allt skulle kunnat bibehållas oförfalskadt i
minnet under århundradens lopp bland ett obildadt folk, som icke kände
skrif-konsten, — bibehållas såsom trovärdiga historiska underrättelser till omkring
1230, då denna saga först skrefs af Sturleson! Andra sagor, såsom Silfverstolpe
visat å en tabell vid sin historia om förhållandena mellan Sverige och Norge,
Stockholm 1823, upptaga icke mindre än vid pass 450 Norrska småkonungar
med deras öden och hedrifter, till det mesta blott genom minnet bibehållna,
icke i Norge, utan på Island, och der först uppskrifna, tillika med sagorna om
en oräknelig mängd enskilda personer, hvilka sagor utgöra ett ansenligt
bibliotek. (Se innehållsförteckningen i Sagabibliothek af P. E. Muller, Köpenh. 1817
—1820). Norges förste inhemske historieskrifvare, Theodorik, börjar deremot
sitt arbete med Harald Hårfager vid år 861, och tillstår öppet, att han före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free