Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stol; Rele, fogelbo; Respit. årsgammal bock eller galt; äfven lid,
ledighet; Romme, fukt i jorden: Rone. (Runi i medeltiden)
far-galt: Rompäl, ryggstycke på sele: Rämmen ( Norrska Trammen),
djcfvu-len: Ränne, mellantak i uthus: Räpp, en mindre trakt af en socken; på
räppen. straxt; Rättare, sockenrättare. fjerdingsman: Kronorättare.
fångförare: Ronfoj, stort utrymme; äfven lång rad af åkande eller gående;
R) ggåsstofva, stuga utan mellantak: Kättiheta. RektihelaJ smörtionde till
kyrkoherden: Rönning, ängs- eller åkermark i skogen; Röse, en karl,
som är för något särdeles utmärkt: Sate. elak menniska; Sessare, sax:
Sidd. lågländt mark: Sjemäll. ovett. smädelse: Si/, sikloja; Simme, 25
famnar rep af fina granrötter, eller af bast, till notlåg: Själabot. god
gerning: Skaft, fastebref på inköpt egendom; att hustrun är med in i
skaftet, betyder att hennes namn jointe mannens är intaget i fastehrefvet;
Skodd, dimma; Skoler. begagnadt diskvatten: Skrocka, en af björknäfver
gjord strut eller korg, hvari bär plockas och bäras; Skrömsle, spöke;
e Skräfva. en pratmakare; Skröppel, vidskepelse; Skrälle, Skällre,
sönderslaget trä- eller lerkärl; Skänk, benet pa en menniska eller
boskapsdjur; Skåle. förstugan till kostall; Skäl, fossila saltvattensnäckor: Sköka,
utb} ggnad vid en hö- eller sädeslada, lider; Sli, fodral till knif; Smocka,
en hop: Smal, stoj. buller: Smott. smal öppning eller gång mellan 2:ne
byggnader eller rum; Sno, kall blåst: Snubba, Fä/snubba, tobakspipa med
kort skaft; Snordo/k, orenlig person; So/egrann, det minsta af något;
So/sätt (Solasaster i medeltiden), solens nedgång, eller straxt efter hon
gått ned: Sog. källsog. vattnets uppstigande ur jorden: Soll, ?djo/ksoll,
mjölk, hvari en myckenhet bitar af bröd äro lagda alt mjukna innan
rätten ätes; Sorke, sårnad i hufvudet på barn: Specke, sparf; Språken,
underrättelse: Sqva/e. bråck: Ströfolk. objudna gäster vid kalas: Stuka,
detsamma som muga: Stofva (Stuva i medeltiden), stuga, boningsrum;
Stöt, kyrkovaktare; Su, so; äfven stänger, som nyttjas under näfvern på
torftak; Svale, förstuga i sädesmagasin och andra uthus; Svo/k, käpp
eller störända, som nyttjas i slagsmål: Sänna. brynsten: Sö. får; Sövela,
får, som mycket springer och bräker: Sönnal synden, äfven
sunnanvä-der; Sätting, nu Vs tunnemått; i äldre tider, da en tunna svarade mot
1M? nu, var sättningen 1/12 tunna, såsom i Norge; Taf/ätt, en liten hylla
med 2 å 3 rum och små pelare dem emellan, hvilken hänger på väggen
midt för bordet, derå några böcker och glas pläga hafva sin plats;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
