Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättelser om folkets öden, hvilka annorstädes fruktlöst eftersökas.
År 1569 hade Sverige en ny konung. Den 26 Juni afgick bref till alla
orter, att ett möte var utsatt på gränsen, S:t Olofs dag. för
fredsunderhandlingar med Danmark, men att Danska konungen icke desto mindre
rustade till anfall. Konung Johan ville icke inskaffa främmande krigare,
emedan de voro folket till besvär. I fall af krig begärde han att menige
man måtte strida, eller ock bevilja att han införskrefve utrikes manskap.
Härpå begärde han svar och \ ille veta hvilketdera man valde.
Gyllenstråle betackades af hertig Carl den 8 Sept. från Jönköping för de
underrättelser han lemnat om tillståndet i Norge, och meddelades honom, att
det krut och bly han begärt, skulle af ståthållaren på Wadstena genast
aflemnas. Från Hvalstad i Wartofta härad skref konungen den 11 Dee.
d. å. till Göran Torstensson, att, enligt berättelse, de Norrske samlade
sig i Wiken vid gränsen och troligen ämnade göra Svenska undersåtar
någon skada. Emedan konungen för några dagar sedan kallat till sig
hans broder Kristoffer Torstensson, ville han, att Göran skulle vara i
dennes ställe, hafva alla saker i god akt så väl vid elfven som eljest mot
Norrska sidan, att fienden ej måtte göra något ”schoffuende” öfver
gränsen. Och, på det Dal ej måtte vara blottadt på krigsfolk, befalldes
Torstensson att genast begifva sig dit med de Westgöta-ryttare, som vid
elfven förordnade voro, samt, i händelse fienden infölle, då med dessa
ryttare och menige mans biträde försvara orten.
År 1570 i Januari hade Brynte Lillje härjat Hisingen och nedergjort
Danska truppen derstädes, bränt Orust och Tjörn. Den 9 Febr.
underrättade konungen sin broder Carl, att han skickat Brynte in i Wiken att
befästa Karsborg38, men att Anders Sigfridsson återkommit derifrån med
berättelse, att det ditförda folket ställt sig ovilligt och slätt intet velat
uti detta arbete tillgöra. Konungen ville dock ej afstå från företaget,
på det man kunde hafva något i pant för Elfsborg, och tillika ett ställe,
der det främmande krigsfolket kunde underhållas. Och medan Lillje
ryckt in i Akershus län i han brände der en betydlig del, Sarpsborgs stad
och län), hade konungen låtit tillskrifva Wermlandsknektarne att begifva
sig till Karsborg på 6 veckors dag att befästa samma klippa. Om så vore,
38 Eller Carl sborg vid Röe, Bro socken, Stångenäs härad. Anlädes af Tord Bonde
under Carl Knutsson omkring 1456. Intogs och ödelädes af Kristian II 1531.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
