Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett eller flera års lopp livar tredje eller hvar femte vapenföre mansperson,
någon gång ännu flere, behöfde anlitas att i månader försvara eget och
andras hem för in- eller utrikes fiender. Man behöfver endast hafva
ögonen öppna för historiens lärdomar.
KRIGEN TILL FREDEN I KNÄRÖD DEN 18 JAN. 161340.
Efter Steltinska freden hade Svenska gränsorterna mot Norge ett
långvarigt lugn, så att folket kunde åter upptaga och uppbygga de afbrända
gårdarne. Dal fick dock sa väl som andra orter kännas vid följderna af
Ryska kriget, hvartill knektarne kallades i Augusti 1571, med skyldighet
att medföra en månads kost. Frälset uppbådades den 19 Sept. s. å. att
med hästar och karlar infinna sig. så framl man icke ville förverka adliga
privilegierna. År 1574 den 16 Aug. anbefalldes ståthållaren pa Elfsborg,
Anders Olsson, att i Westergötland och Dal värfva 800 varaktiga
en-spännare med goda och starka hästar samt brukliga värjor. De som
antogos skulle få sina bemman fria från alla årliga utskylder. De åter,
som inga hemman egde, ville konungen försörja med sådana, att de der
kunde hålla en häst. År 1578 den 11 April påbjöds, att en varaktig och
väj utrustad knekt skulle utgöras af 10 frälse- och skatte-bönder, så
att hvar 11 :te bonde måste ut i fält. Följande året värfvades här
der-jemte matroser för flottan, mindre besvär att förbigå.
Omsider kunde vänskapen mellan Danska och Svenska hofven icke
längre bibehållas, oaktadt det sednares alla bemödanden åren 1609 och
1610. Det förra ville begagna det betryckta tillstand, h\ari Sveriges
konung befann sig.för att skörda på grannens bekostnad. Denna politik har
ofta varit Danmarks. Vid enskilda tillfällen har den stundom varit
fördelaktig, men i det hela ingenting mindre än vinstgifvande. Carl IX heredde
sig till försvar och vidtog flera åtgärder. År 1609 den 9 Juni befalldes
ståthållaren öfver Lädkö slott, Dal, Kinne och Kållands härader, Michel
Pedersson, att förstärka knektefänikan på Dal, så att den blcfve 300 man.
Derifrån borde derjemte 5 eller 600 man komma till lijelp, när behof
gjordes. Botvid Larsson skulle emottaga Wermlands och Dals knektar och
vara med dem vid Gullberg den 1 Juli. De borde medhafva kost för 2
månader. Kunde de icke sjelfva förse sig dermed, ålåg det bönderna
40 Efter riksregistraturet och räkenskaperna i kammar-arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
