Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigdömet. Detta anfall föranleddes af det öfvervåld, prejerier och
åtgärder stridande mot ord och förbund, som konungen i Danmark
ådagalagt44. Residenten i Köpenhamn. Harald Strömfeldt, och köpmannen
Melcher Jungh underrättade kort derefter Svenska regeringen, att
Kristian IV låtit uppfordra krigsmakten i Danmark och Norge, hvarföre
förmyndare-regeringen den 26 Dec. 1643 befallde generalmajoren Lars
Kagg att med första företaga utskrifningen af manskap, erinra
landshöfdingarne i Elfsborgs län, Wermland och Dal. Jönköpings. Kronobergs
och Kalmare län, att så väl alle gamle officerare som allmogen i dessa
orter borde hålla sig redo till motvärn. Landshöfdingen Olof Stake
befalldes att den 16 Jan. 1644 mönstra både gamla och nya manskapet och
genast derefter skicka det till Göteborg. Vidare i bref den 15 Jan., att
förmå allmogen till sjelfbeväpning och gränsförsvar, indela folket i
kompanier och gifva det afskedade officerare till befäl, för hvilket försvar
8 tunnor krut och 6 skeppund bly till Stake öfversändes. Den 27 Jan.
fick han erinran att öfvertala adeln låta sina skyttar åtfölja
krono-skyttarne och hejderidarne till armeen. Enligt regeringens bref den 26
Febr., borde han i Wermland och Dal låta värfva 200 dragoner, hvilka
hvardera skulle bestås !/> hemman af högst 2 lisp. smörränta, om de
hade lust att tjena och sig sjelfva utrusta. Regeringen hade väl, efter
sitt bref den 12 Febr., varit sinnad skicka krigsfolk till dessa orter, men
emedan inqvarteringen skulle blifva besvärlig, och armeen samt
fäst-ningarne dessutom på detta sätt försvagades, ville hon så mycket hellre
härifrån afstå, som faran härstädes icke vore så stor. att ju densamma
genom invånarnes enhällighet kunde afvärjas, latandes dervid bero, att
provinserna skulle försvara sig sjelfva45 under afskedade officerare. Han
egde tillika handla med presterskapet och civile embetsmännen i
höfdinge-dömet att utrusta hästar och karlar till allmogens bistånd. De nyssnämnde
adelns och kronans skyttar fingo också stanna inom orten40.
Dalboarne uppkallades att hålla gränsvakt på 5 särskilda ställen,
hvarmed början gjordes den 13 Jan. 1644. En hvar måste blifva på vakten
3 å 4 dygn, innan aflösning skedde, och höll sig sjelf både kost och vapen.
44 Fryxell, Berättelser i Sv. hist. 7. s. 222 följ.
45 Huru detta gick får man snart se.
40 Ur riksarkivet, liksom allt öfrigt om detta krig, för hvilket ingen annan källa
är angifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
