Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underrättade rådet den 15 Aug. 1676, att af fiendens folk många sjukna
och dö, så väl vid armeen, som i Wenersborg ”egentligen af den färska
maten, som de utsvultne Norrbaggarne så omenskligt förtära”. Med
hungern må nu vara huru som helst, men ovedersägligt är, att Danske
krigaren både förut och isynnerhet under denna fejd uppenbarade en
vildhet mot oskyldiga och värnlösa invånare, hvars motbild lyckligtvis
sällan förekommer i historien sedan reformationstidens början. Lika
otvifvelaktigt synes det vara, att Svenska regeringen under alltför
mycken godtrogenhet mot grannen och oriktigt begrepp om hans
stridskrafter, försummat lemna gränsprovinserna tillräckligt skydd, utan
egentligen låtit dem försvara sig sjelfva. då försvaret också blifvit derefter,
och följden ett outsägligt lidande.
DANSKA KRIGEN UNDER CARL DEN 12:te TILL
FREDEN DEN 3 JUNI 1720.
Danmark hyste ett outsläckligt hat till Sverige, och Svenska maktens
störtande syntes vara den Danska politikens enda syftemål, säger Riihs.
Till ovänskapen bidrog väl äfven i nagon mån det misslyckade försöket
att gifva en Dansk prinsessa till Sveriges drottning69. Konung Fredrik
IV:s anfall mot Carls svåger, hertig Fredrik af Holstein, gaf anledning
till uppenbara fiendtligheter. Innan dessa utbröto kände man i Sverige
Danska hofvets afsigter. Landshöfdingen Maklier inberättade den 21
Nov. 1699 till konung Carl, att gemene man i Norge mer än vanligt öfvas
i krigstjenst, erhållit mer kulor och krut än förr, att af hvarje bondgård
tagits en dragon med häst och mundering, samt att Fredrikshalls
fästning fått ökade förråd. Det liknar sig således till ofred. I sådant fall
har Dal så mycket säkrare att vänta fiendtliga besök, som denna provins
är ansedd för en god visthusbod, hvarom Maklier sjelf hört Gyldenlöves
yttrande. Han föreslog derföre, att Dalbönderna må öfvas i krigstjenst,
äfvensom att f. d. ryttmästaren Lars Fahneskiöld må få detta uppdrag och
hugnas med majors fullmakt. Den 3 Jan. 1700 leinnade konungen
härtill sitt bifall. Maklier anmälde vidare den 3 April s. å., att Norrska
bönderna dagligen öfvas, och att Norrska trupparne dragas närmare mot
00 Fryxell, Handlingar ur utrikes arkiver, 4:de del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
