Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fienden utbredde sig derefter öfver Dal. Öfversten Stricker intog
Å ni al och lag der med 1.500 man. lian hade sina förposter vid
Lunke-krog, ]4 mil norr om staden. Sednare ditsändes Mansbach med kavalleri.
En afdelning lag vid Rådanefors. Hvar fienden uppehöll sig, hade han
med våld och hot aftvingat folket nästan intill det sista som fanns. Af
hemmanen utskrefvos födoämnen för hären, hö, hafra och hackelse för
hästarne, under löfte om betalning, som blott till en del utföll. Ett
förhållande, som icke öfverensstämde med prinsens af Hessen meddelade
generalorder och öfriga uppgifter i hans memoires. Borgmästaren Gust.
Åberg i Åmål lofordades af general Armfelt i underdånig rapport för
sitt högst berömliga förhållande under denna ofred. Generalen hade i
sinnet anfalla Stricker i Åmål vid samma tid, som den i Kongelf den
9 Okt. afslutade första vapenhvilan på o dagar tilländalopp. Begagnade
några raska personer, som skulle förmå allmogen i byarne näst intill
Köpmannebro att uppbränna densamma och derigenom hindra all
förbindelse med Wenersborg. Tvänne halfgalerer, som sedan Carl XII:s
tid statt under skjul vid Weners-stranden, hade generalen fått i sjön
och bemannat med 102 Westgötabönder. De voro bestyckade med en
tolfpundig fältslanga och 16 trepundiga kanoner. Dessa skulle visa sig vid
Åmål samma stund man från alla sidor ämnade hota Stricker. I staden
voro alla sitt fädernesland tillgifna. Planen tillintetgjordes likväl,
emedan en ny vapenhvila den 18 Okt. blef undertecknad, hvilken skulle
räcka till den 13 November, hvarom Armfelt genom en kurir
underrättades. Enligt denna återtägade Norrska hären d. 1 Nov. öfver
Köpmannebro. I följd af vapenhvilan fick Åmål icke förr än den 13 Nov.
mottaga en Svensk postering. Danskarne ville nödvändigt hafva
försprång. 4,000 af Danska krigsfolket skulle hemtågat genom Wermland.
Men när Armfelt anmälde, att den armerade allmogen lätteligen kunde
öfverfalla dem, afskräcktes prins Carl af Hessen från denna väg. Genom
en öfverenskommelse i Uddevalla den 5 Nov. förlängdes stilleståndet på
6 månader, och fienden troppade af till Norge den 12 Nov., utan att
få behålla en fotsbredd land af de 2:ne provinser och flera städer, som
han öfversvämmat och intagit. Härmed slöts detta härtåg, som varat
omkring 6 veckor. Denna lyckliga utgång tillskrifves i första rummet
konungens vaksamhet, rådighet och drift. Dernäst Englands och
Preussens biträde i underhandlingsväg. Engelska ministern vid Danska hofvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
