Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till olikheten emellan den civila och kyrkliga sockneindelningen,
hvarom nedanför vidare förmäles, — att från ¿Xordals distrikt böra afgå
och läggas till Wedbo östra så inånga personer, som finnas i den så
kallade Wedboräppen af Dalskogs socken. Likaledes från IValbo norra
distrikt till Wedbo vestra så många, som äro antecknade i tabellerna för
Lerdals och Råggerds socknar, men i civilt hänseende höra till Ilölanda
och Gesäters socknar i Wedbo härad. Härigenom minskas folkmängden
i södra fögderiet och deremot ökas i det norra med omkring 1000
personer.
Ehuru måhända något på sidan af ämnet, må mig tillåtas en
jem-förelse och en liten anmärkning. Omkring år 1500 var ganska
sannolikt icke mer folk på hela Dal, än nu inom ett enda härad, äfven det
minst bebodda. Att samhällsinrättningen då var enklare och
embets-manna-bestyren ganska få, är lika säkert, om icke ännu vissare.
Em-betsmannen kunde då fullt ut medhinna de göromål honom tillhörde.
Den tiden funnos 5 länsmän. Deras antal ökades först nära 200 är
derefter till 6, och ej förr än vid pass 340 år derefter till 8. Under
denna tidrymd hafva samhällsförhållandena ansenligen utvecklats,
fordringarne på embets- och tjenstemäns skicklighet i förhållande derefter
bordt stegras och äfven blifvit det, göromålen mångdubblats,
folkmassan likaså. I Gustaf I:s tid och långt derefter behöfde en länsman
icke kunna skrifva18. Hans skrifmaterial utgjordes af en täljknif och
en trästicka, som kallades budkafle, på hvilken han nödtorftigt uppskar
sitt bomärke, hvilken sticka, när behof så gjordes, följde med den
muntliga befallningen. Nu hafva länsmännen icke blott för sin egen
person fullt opp af skrifveri och annat sysslande, utan måste derjemte
hålla en medhjelpare19. De ha också nu — tänker man — en vacker
lön, 200 r:dr, och i ett annat land finnas embets- och tjenstemän, åt
hvilka bestås ganska litet, kanske än mindre, af statskassan, men de
18 I kammar-arkivet finnas handlingar för äldre tider, hvilka ådagalägga, att
länsmännen endast förmådde teckna sina bomärken. Sjelfve fogden Karths
räkenskaper derstädes utvisa, att han eller hans kontorister ieke gjort stora
framsteg i skrif- och räknekonst. År 1540 textades titeln på räkningen rätt.
Men näslföljande år hjelpte man sig fram på det sättet, att man först textade
1540 och sedan en etta näst derefter. Således 15401 för 1541.
19 Se Elfsborgs läns kalender för 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
