Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förenar och sammanhåller de spridda delarne, utan upplösningen är
fulländad till en rå. oordnad massa. Man hoppas på cn allmän
national-anda, som verksamt skulle träda i stället för den politiska verkställande
makten, men — sådan menskligheten öfver allt visar sig — denna anda
aftager och urartar i samma mån som, genom misstag i lagstiftningen
eller slapphet i lagskipning och verkställighet (philantropoinanie), det
ekonomiska oberoendet och välståndet undergräfves hos den stora
mängden bland jordinnehafvarne, äfven om desse redan egde eller snart kunde
beredas högre bildningsgrad än deras vederlikar under nägot
föregående tidehvarf. Man ömmar för den enskilde, man ömme än mer för
samhället och menskligheten!
På sednare tider framträdde ett i flera fall ovälkommet
gårdfarihand-lareskap med fastigheter, ett ordentligt schackrande med
landtegendo-mar, som vore de handelskram. Man köper icke för att sjelf behålla
och begagna jorden, utan i ändamål att genast sälja, eller först om något
tid, sedan man plundrat egendomens skog. Att göra vinsten så mycket
större, styckas det hela i små lotter, på det köparne ma blifva desto fler
och öfverbjuda hvarandra, hvilket ej sällan sker vida utöfver både
jordens verkliga värde och köparnes tillgångar. Der någon skog ännu
är qvar, ödelägges den för afbetalning å köpeskillingen. I öfrigt måste
diskonten och privatbanken anlitas. Der förut fanns en behållen eller
välmående egare med bergade jordtorpare, blefvo desse efter
sönder-styckningen uppsagde, husville, flere eller färre fattighjon, emedan de
nya egarne sjelfva behöfde bebo, eller åtminstone hafva under egen
brukning torplägenheterna. Der förut fanns en egare, hvilken kunde
erbjuda arbetsförtjenst åt den fattigare folkklassen, äro nu andra, hvilka
icke äro i tillfälle att emottaga arbetsfolk utöfver sina egna. Detta onda
och dess menliga följder äro kända i flera af rikets landsändar. Uti
sin femårsberättelse 1836 säger landshöfdingen, ’’att, af tillökningen i
folkmängden sedan 1808, hälften åtminstone kan räknas till obesutna
klassen, och finnas trakter, der denna obesutna klass redan börjar i
talrikhet öfverstiga klassen af besutne, behållne och bergade jordbrukare,
hvilket i flera afseenden betänkliga förhållande hufvudsakligen
tillkommit genom hemmansklyfning och jordafsöndring samt backstugors
anläggande”.
Hvad jordens fördelning mellan olika samhällsklasser beträffar, så vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
