Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sar sig, att ridderskapet och adeln från Gustaf I :s tid till och med
Gustaf 11 Adolf haft flera egendomar härstädes, än sedermera. Ar 1563
egde rikets första stånd 162 hela hemman, år 1577 hade det 145, år
1626 deremot ölVo, Under drottning Kristinas tid, pa de vilkor, som
föreskrefvos i Norrköpings riksdagsbeslut 1604, växte antalet visserligen
till ett vida högre belopp. Ty 280% hemman bortgåfvos till 20
personer af adeln, och till desamme bortsåldes 311% hemman. Men denna
okloka och för statskassan skadliga handel gällde dock här endast
kronans inkomster af de^sa hemman, icke egande- och nyttjande-rätten, som
blefvo oförändrade. Adelns egande gods hafva efter Carl XI :s reduktion
ganska betydligt förminskats samt öfvergått genom salu till ofrälse
ståndspersoner och allmogen, egentligen sedan 1810 års riksdag, då
ridderskapet och adeln afsade sig rättigheten att, med andras uteslutande, besitta
säterier. Den klagan har stundom hörts af personer utan nödiga insigter
i ämnet, att jorden fordom var i för få händer. Detta inträffade likväl
vida mindre i denna ort, än annorstädes. Man pröfve af det föregående,
om det blifver bättre när jorden kommer i alltför inånga händer,
äfven-som om icke de länder i vår tid äro flera, hvilka sakna jord, än de,
som ega. Adeln var äfven i äldre lider icke alltid den, hvars medlemmar
voro de största jordegarne på Dal. Stundom kunde en och annan bonde
icke blott mäta sig med, utan öfvervägde mången adelsman i egandet
af flera hemman. Deröfver klagades icke. Så t. ex. fanns på 1560—
talet bonden Osmund i Önne. Jerbo socken, hvilken hade öfver sju
hela hemman3. Den sa kallade Håbolsslägten (Håbolingarne) utmärkte
sig isynnerhet för egandet af manga jordagods och stor förmögenhet,
ehuru boende inom det magra Wedbo härad. Stamföräldrarne till denna
slägt. Erik Persson från Högkil och dess hustru Katrina Bågenholm från
Gäserud, ingingo äktenskap 1757, och bodde i Håbols stom. De hade
7 söner och 3 döttrar. Då barnen gifte sig, erhöllo de af föräldrarne ett
helt hemman hvar för sig, som åt dem bebyggdes, efter den tidens sed,
ståtligt med stora tvåvånings manbyggnader. Sedermera ökade de sjelfve
fastigheten genom inköp af andra jordagods. Sonen Petter hade fjorton
hela hemman. Deras talrika efterkommande äro ännu i allmännhet rike
eller välmående, aktningsvärde och aktade i bygden. Den verkligen be-
3 Handlingarne i kammar-arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
