- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
266

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att ett år hafva legat i hög, använd såsom gödningsämne, skulle sådant
i hög grad förbättra jorden oeh löna kostnad och arbete. Men detta
förfaringssätt, det bästa nu kända, fordrar ett par års tålamod och något
förlag för uppköp af kalksten och dess bränning.

Wattenöfversilning är endast på ett ställe börjad, nämligen vid
säteriet Wättungen i Bäeke socken, der brukspatron C. F. Waern anlade en
sådan anstalt 1849.

Åkerbruksredskapen, plogen, harfven, välten, äro i allmänhet sedan
äldre tider oförändrade, utom hos ståndspersoner, som antagit bättre
redskap, på ett och annat ställe efter utländska mönster. Från och med
1 g till och med 1 ;9 af öppna åkern gödes och besås med höstsäd, råg
samt hvete. Det återstående begagnas till vårsäd. Så hos allmogen i
allmänhet. Hos ståndspersoner ligga vanligen 1, 2, eller 3 niodelar af
åkern i vall. hvilka bär klöfver- oeh timotejgräs, hvarigenom
vårutsädet minskas. Detta växelbruk har varit nyttjadt omkring 40 år. Har
äfven vunnit efterföljd hos de förmögnare bland allmogen. Småbrukaren
deremot kan ieke tillämpa växelbruket. Dertill har han alltför liten
åkerrymd. hvilken helt ocih hållet behöfver användas till säd och potatis.
Åkerns beredning för att emottaga sädeskornet är i allmänhet mycket
ofullständig. I synnerhet gäller detta om trädes-åkern, hvilken
allmännast plöjdes blott en gång, kort förr än man skall så höstsäden. När
plöjningen skett, harfvas, gödslas ofvanpå och derpå genast sås.

Såningstiden för vårsäden infaller i början af Maj, — något år
tidigare, — för höstsäden i Augusti och början af September. Slåttern
börjas före medlet af Juli. Skördetiden inträffar efter medlet af Augusti.
Grödan är allmänneligen inbergad innan l:ste Oktober, så vida ej desto
långvarigare nederbörd påkommer.

Sädesrior brukas icke. För vårsädens torkning å slättbygden sättas
sädesbanden parvis jemte hvarandra i rader på åkern. Hvarje sådan rad
innehåller, i olika socknar, 8, 10, 15, 16, 25, 30, 31 eller 32 band.
Rågbanden deremot sättas i rundel, 8 å 10 band i hvarje skyl eller snes. Inom
Tössbo härad förses en sådan kägelformig sädesrundel med hatt af
ett större band eller nek. Dessa hopsatta sädesskylar hafva olika namn i
särskilda härader och socknar. Således kallas

1 Trave (Tredive), träfve, som innehåller 16, 30, 31 eller 32 band.

1 Stör d:o 25 band, eller flera, lika med traven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free