Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen kunde förmå- till ärligare handlingssätt. Jag har ej sett nagra
dokumenter. som uppl)sa när eller om detta någonsin skedde. Konungen
föraidäts den 15 Okt. 1753 indraga den flottningsfrihet, som
Norrmännen hittills åtnjutit oeh sa många gånger förverkat. Men på Danska
regeringens enträgna hegäran blef detta förbud den 3 Juli 1754 lättroget
upphäfvet, så att Norrskarne under 10 år, på vissa vilkor, finge flotta
sitt eget timmer i de Svenska vattendragen inom Wermland och Dal,
sa la ngt i söder som på Stora Le, och 1756 den 6 Dec. förlängdes detta
tillstånd på 25 ar. Det dröjde dock icke länge innan nya klagomål
inkomino öfver Norrskarnes olagliga förfarande under flottningarne.
Regeringen maste den 23 April 1759 anbefalla krigskollegium låta postera
militäriskt manskap på tjenliga ställen vid gränsen, för att hindra
åtski-liga våldsamheter af Norrmännen. 1767 den 7 Dee. beslöt konungen låta
anlägga en bombyggnad vid Smogesund. På 1770-talet samt 1780 oeh
1781 skedde oloflig timmerhandel flera gånger, och det i beslag tagna
timret blef med vald bortfördt till Norge. Efter en så långvarig och
obehaglig erfarenhet, oeh som tyckes alltför länge pröfvat det Svenska
tålamodet, förklarade Gustaf III den 23 April 1782, att Svenska
vattendragen skulle tillslutas för all vidare flottning till NorgeIfi. Andra och
lyckligare politiska förhållanden hafva sedermera inträdt mellan de
Skandinaviska folken, så att ”förvecklingar” af denna egenskap böra
upphöra.
Om skogshushållningen i Wermland och på Dal hafva särskilda
stad-ganden i äldre tider varit vidtagna. 1642 den 11 Mars. uti resolution
på Brätte riksdagsbesvär. medgafs att borgerskapet i Brätte, Carlstad och
Ämal. på föregånget meddelande oeh rådförande med landshöfdingarne,
må upprätta ett kompani om masthandeln, så att dessa städer tillhandla
sig alla master, hvilka kunde fällas i dessa provinser, deröfver städerna
borde välja en direktor, som skulle föra ordentlig räkenskap, så att
hvardera staden blefve delaktig af den vinst, som svarade mot dess
omkostnad. Denna förening gaf likväl anledning till misshälligheter
emellan städerna inbördes, emedan de ieke noga efterlefde den träffade
öfver-enskommelsen. Till att ännu bättre härom reglera tillsatte konungen en
Riksarkivet. Ltdrag af utrikes expeditionens handlingar, om hvad som blifvit
vidtaget till förekommande af de ¡Morrskes olofliga utpraktiserande af Svenska
skogsprodukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
