Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angränsande hemman, Buxåsen, Bollungen. Paradiset och Sjöbotten.
Hela kronoparken skattlades 1834 till 5 ’32 hemman med 1 få lispund
smör i årlig jordeboksränta samt särskild hemmantalsränta.
Krono-masteskogen i Wedbo. Nössemarks och Håbols socknar, som 1695
upp-gafs vara 51/» mil i omkrets, innehöll 9,164 tunnland år 1830. Enligt
kongl. brefvet till kammarkollegium den 21 Dec. s. ä. och på grund af
kollegii underdåniga tillstyrkan, uppläts denna kronoskog, ”utan ränta
eller skattelösen”, till hemmanen 1 Norra. 1 Södra Kölviken, 1 Sund, %
Wallsebo och 1 Asslerud, för att dem emellan efter hemmantalet
fördelas. En sällspord frikostighet! Dessa hemman egde förut en areal af
5.890 tunnland. Vederbörande undcrsökningsmän hade föreslagit i ränta
14 kappe af tunnlandet, och hemmansboarne begärt att, så härefter som
hittills, få taga af skogen till husbehof och begagna marken till
mulbete samt skattelösa trakten mot minsta möjliga af gift. I det kongl.
brefvet synes, att trakten blifvit vid den särskilda undersökningen beskrifven
såsom till största delen bestående af fjäll och kala berg, utan annan
vegetation än mossa och ljung, äfvensom kärr och sjöar, äng och
skogsmark, likasom att jordmonen på och mellan fjällen ingalunda vore till
skogsväxt tjenlig. Besynnerligt förefaller, att en sådan steril och oduglig
mark fått namn af masteskog, — att den, såsom ovan anfördt är, 1695
hade en myckenhet master och andra grofva trän, — att den förut, eller
1640, varit fredlyst för åverkan, — att kringliggande hemmansboer vid
sjelfva undersökningen begärde afverkningsförmån af skogen till
husbehof och marken till mulbete. Och likväl bortskänkte kronan den för —
intet. Författaren kan ej lösa denna gåta.
JORDEGENDOMENS SAMT ANDRA BÖRDOR.
TILL KRONAN. Så länge menniskorna befinna sig i naturtillståndet,
der eganderätten förvärfvas och skyddas af näfrätten, eller, såsom i
djurriket, af den större listen eller styrkan, blifver ej fraga om skatter.
Men när samhällen uppkomma till gemensamt inbördes skydd och
välbefinnande, blifva de nödvändiga. De äro en följd af menskliga
bildningens utveckling och skola fortfara med den. Tager man bort dem,
sönderfaller samhället och man återgår till det råa naturtillståndet. Att
vilja vara dem qvitt, är således att icke inse eller icke värdera ett ordnat
samhälles förmåner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
