Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. och det mycket sparsamt, förharma sig öfver församlingen. När
biskopens andel i tionden öfvertogs af kronan, blef följden den, att
hon måste löna honom. Det kan vara mjeket tvif\el underkastad^ om
kronan härpå gjort någon särdeles vinst. I nder hela medeltiden och
alltjemt intill Carl XI utgick tionden efter skörden ärligen. Man
räknade säden på åkern, proftröskade samt beräknade tionden derefter.
De %-delarine af tionden fördes till k) rkoherberget. d. ä. ett magasin,
som fanns vid hvarje kyrka. Der skiftades den enligt lagen, men under
Carl XI något år olagligt. Den 1/; af tionden af arets skörd, som
tillhörde kyrkoherden, fördes till prestgården i halmen, eller såsom det
hette i skaftet, skafttionde, som ännu är den gällande grunden för
kyr-koherdarnes tiondeuppbörd. Emedan detta levereringssätt genom
prof-tröskning af årets skörd utföll för kronan mjckel olika, eller efter bättre
och sämre årsväxt, lät Carl XI på stämmor med folket här å Dal 1686
öfverenskommelse ske om en stadig tiondesättning, hvarefter
kronotion-den borde lika utgöras i goda och onda år-"‘, då för hvarje hemman
utsattes huru många skäppor, eller mindre, af hvarje sädeslag det borde
årligen erlägga till kronan. 1726 öfversågs denna tiondelängd och
tillöktes pa ett och annat ställe. I början var den stadgade tiondesättningen
icke till någon lindring under år med sämre skörd, men blef det så
mycket mer under tidernas längd, då hemmanen hunnit uppodlas och
åkerrymden med utsädet utvidgas. Skulle kronan nu, på samma sätt
som före 1686, utbekomma sin tionde med 1/15 af skörden, så blefve
den naturligtvis flerfaldigt större än nu. Ett lytt bevis för hvad jag
ofvan yttrat, att skattejordens bördor äro lindrigare nu. än i fordna
tider. Att förhållandet skulle blifva sådant förstod man icke i början,
hvarföre Nordals härad klagade 1686 öfver den stadgade
tiondesättningen och begärde åter det gamla sättet med räkning på åkern och
proftröskning. Derpå resolverade Karl XI den 10 Nov. s. å.: ”Kongl.
Maj:t menar, att ingen dem till detta vissa tiondehållet tvungit hafver.
ulan de det med god vilja och samt)eke emottagit, som det ock endast
till deras egen n)tta och beqvämlighet ansedt är".
Af stängjerns- oeh ämnessmidet erlägges jemväl tionde, kallad
harnmarskatt. Enligt 1845 års hammarskattslängd utgjorde den för Dal 189
Skeppund, 6 Lis pund, 13 pund stängjern till kronan. 25
25 1690 års verifikationsbok för Elfsborgs län i kammar-arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
