- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
303

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och ridd. Adam Berger inmutad, ödelagd blyglansskärpning i
Nösse-marks socken, kallad Adamsberg. Godtgjorde omkring 40 skepp, malm
vid Sala. Arbetade med förlust, hvarföre bolaget upplöstes 1828.

Landtmätaren Wilhelm Kruse uppfann 1714 en
kopparmalmsanled-ning på Bråtenäs egor i Torrskogs socken. Inrättade bolag. Grufdriften
fortsattes några år vid denna Höghults grufva. Smälthytta var uppförd
vid Näsbo i Ärtemarks socken. Emedan arbetet och afkastningen icke
lönade kostnaden, måste företaget öfvergifvas och har sedan icke blifvit
förnyadt.

För historien om bergshandteringen och förlusten på grufförsöken
saknas fullständiga upplysningar, så för äldre som sednare tider. Af
hvad anfördt är synes likväl obestridligt, att dessa försök ingenstädes
varit vinstgifvande, ehuru lofvande de än kunnat visa sig i början.

Deremot hafva qvarnstensbergen i Dalskogs, Skållerud och Tissleskogs
socknar bibehållit sig längst och gagnat sina egare. Hvad som hugges
får afsättning icke blott inom orten, utan äfven annorstädes. Sa äfven
skifferhuggningen. Dock anses skiffern på många ställen vara slut. För
närvarande arbetas icke allvarligt mer än i skifferbrottet vid Hällan i
Gunnarsnäs socken.

Tälj stensbergen arbetas föga. I Ärtemarks socken hugges något, på
beställning, till bakungnsbottnar.

Kalkstens-tillgångarne äro så obetydliga, att de icke ens motsvara
ortens behof till murbruk.

MASUGNAR, SILFVER OCH KOPPARHYTTOR.

1. Slättängs masugn i Jerbo socken uppbyggdes 1640 af Petter
Tusen-daler, men förföll snart och blef öde. 1649 den 13 Dec. fick handlanden
i Göteborg, J. Ellers, tillåtelse att uppbygga hyttan, sedan utrönt blifvit
att ingen derigenom förnärmades. 1673 den 9 Juli bekom rådmannen i
Wenersborg, Hans Krabbe, rättighet med 6 års frihet att iståndsätta
hyttan, som då var öfvergifven. Lärer ej långt derefter förfallit för alltid.

2. Öxnäs masugn i Högsäters socken. Ett bolag erhöll privilegium
att uppföra densamma 1646 den 30 Okt. Redan inom 10 år var den öde.
Direktören Joh. Dassu och rådmannen Jöns Kock fingo tillstånd den 30
Juni 1726 att ånyo anlägga masugn härstädes jemte en biåsugn för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free