Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot prester samt andra ståndspersoner, som skulle föra sin afvel till
bergslagen att försäljas. hvilken boskap togs i beslag, eller arresterades,
som det den tiden hette. Sådana tvister förelupo årligen, stundom öfver de
mest obetydliga saker. Sa stämdes en gumma inför magistraten för det
hon till sin granne aflåtit V2 all rulltobak af den tobaksrulle, som hon
i staden köpt. Om smörbyttor, ostar m. m. sådant vankades oftast
förhör, när åklagaren ansåg att det var något mer, än säljaren förmodades
kunna på sin egendom eller af sin ladugård åstadkomma. Han troddes
då hafva i hemorten gjort uppköp, antastades och mistade ofta varan.
Blef landtmanncn salunda i äldre tider, för vidtagna okloka och för
landet tryckande lagar till städernas förmån, misshandlad, så torde
uppstäderna nu i sin ordning få plikta för fädernas missgerningar. På grund
af de förslag till förnyad handelsordning och författning om
landtman-nens handelsfrihet, soin rikets ständer, ”och särskildt borgare-ståndet”,
i underdånighet ingifvit, utkom den af Kongl. Maj :t i nåder fastställda
handelsordningen den 22 Dec. 1846. Genom densamma synes som
borgareståndet, särskildt i uppstäderna, möjligen skulle uti icke ringa måtto
blifva lidande, helst minuthandeln derefter till väsendtlig del sker på
flera ställen inom häraderna i de nya landthandelsbodarne, så att folket
mindre behöfver besöka städerna för sina uppköp. Deremot förekommer
det mången temligen sannolikt, att grosshandlarne och andra i
stapelstäderna skörda så mycket mer, då landthandlaren från dem tager sitt
förlag. Med erkännande af de fördelar, som en närmare belägen
handelsbod kan, i fråga om nödvändighetsvaror, medföra, derest landthandeln
endast omfattade sådana, höres likväl allmänt inom landskapet, att man
redan gjort den erfarenheten, att dessa fördelar för landtfolket vida
öfvervägas af de olägenheter och betänkliga följder, som åtkomsten af
öfverflödsvaror haft både i ekonomiskt och sedligt hänseende. Man
räknar nämligen här kaffe, thé, flera specerier, konjak, skorpor, kringlor,
pepparkakor m. m. såsom öfverflödsvaror för åboer å små hemmansdelar,
torpare och backstuguhjon, hvilka för råg, korn, hafra, potäter, ull, lin,
kött, fläsk o. s. v. kunna tillbyta sig bvarjehanda ur handelsboden.
Berättas äfven den händelsen, att någon bonde för flitigt idkad handel
måst sälja en del af sitt lösbo till landthandlaren, hvilken med detta köp
i laga ordning förfarit. Den lätta åtkomsten af vissa handelsvaror, så för
in- som utvärtes bruk, deribland äfven bränvin, försåldt i mindre parti,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
