Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSVERKET.
I äldsta tiderna fanns ingen stående krigshär. Konungarne hade väl
för sin räkning en ringa hop under namn af kämpar, hofmän,
hird-nuin, gäsler, men för större fejder upphädades folket, som då måste
förse sig med både kost och vapen. Med sådana sammanrafsade, oöfvade
hopar skulle striderna utkämpas, hvarföre dessa också snarare liknade
slagsmål vid en större sammankomst, än med ordning utförda krig. Man
började derföre under medeltiden anskaffa krigsfolk, som kunde öfvas
under freden. Dessa spriddes i landet genom inqvartering, som kallades
borgläger. Gustaf I anlade sådana borgläger också i klostren och hos
presterna. Från denna börda löste sig presterskapet genom en viss
pen-ningesumma i hvarje stift, hvilken lösen kallades (axa. Den utsattes väl i
vissa mark Danska, men förvandlades och utgick i varor, såsom nästan alla
skatter den tiden. Här på Dal betaides denna taxa med 16 oxar
årligen af de 9 kyrkoherdarne, och äro dessa taxoxar den äldsta
rotefrihets-afgift i Sverige, hvilken ännu fortfar som ordinarie ränta. 1533 erhöllo
pastorerna konungens försäkran, att de för denna taxa skulle för all tid
befrias, icke blott från borgläger, utan och från all annan tunga1. Men
i bref 1544 befalldes Gustaf Olsson (Stenbock) att skaffa ett register
på alla prestgäll i Skara stift och ”huru många knektar hvarje prest
mäktar hålla konungen och kronan till tjenst på någon tid”-. Konungens
försäkran 1533 var således utan betydelse 1544!. 1 * 3
1 Riks-registraturet s. å.. fol. 269. Kameralisler och en del hislorieskrifvare hafva
uppgifvit, att taxan haft annan anledning. Detta är misstag. Ser man
uppmärksamt på kameralhandlingarne, undervisningen om riksens ränta 1530—1533
m. fl., samt hvad Hallenberg i Gustaf II Adolfs historia, 1 b. sid. 210 o. f.
anfört, så lärer befinnas, att det här uppgifna upphofvet till densamma är
det rätta.
- Registraturet >. å., fol. 57.
3 Registraturet förvarar många exempel, att denne konungs försäkringar voro af
sådan beskaffenhet. "Qvis neseit, prirnam esse historiee legem, ne quid falsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
