Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej få tagas så, som skulle läran varit allmänneligen antagen vid denna
tid. Det gick säkerligen icke fort att få hedningarne omvända, kyrkor
byggda och lärare i tillräckligt antal spridda till alla trakter. Att
hedendomen ännu icke var utrotad i Westergötland på 1120-talet; då Sigurd
Jorsalafarare lät bygga kyrka i Konghäll, vill synas af 23:dje kap. i
denne konungs saga hos Sturleson.
Inom provinsen har jag fruktlöst sökt underrättelse om kyrkornas
första anläggning. Endast i Ör finnes antecknadt i en kyrkobok från
1652, att kyrkan der först anlades 12193. Innan kyrkor blefvo byggda
hölls gudstjenst på öppna fältet vid ett upprest kors. Möjligen äro
följande namn på Östra Dal minnen efter denna sed: Korshamn i
Grinstad, Korsbyn i Ånimskog, Åmål, Laxarby socknar, Korsängen
i Ånimskog, Korsgården i Jern och Dalskog, Korserud i Skållerud.
Har denna förmodan någon grund, så tyckes äfven kristendomen spridt
sig öster ifrån hit, från Westergötland och ej från Norge. År 1219,
då Örs kyrka uppgifves vara först byggd, gjorde Sturleson besök hos
vår orts lagman, Eskil i Westergötland, och förmäler i 76:te kap. af
Olof den heliges saga, att Skara stift, innefattande Westergötland.
Werm-land, Markerna samt hvad dertill var beläget, hade 1,100 kyrkor.
Deraf skulle således Markerna, eller Dal, hafva sin andel. Summan
förefaller visserligen, såsom mycket annat hos Isländarne, öfverdriven
för denna tidpunkt, men otvifvelaktigt lärer väl vara, att kristendomen
då var allmän i detta landskap, och redan var det 1177 och 1178, då
konung Sverre 3:ne gånger genomtågade Wermland och Dal, emedan
i hans saga icke något nämnes om hedendomen härstädes, såsom
uttryckligen förmäles om Dalarne. hvilken landsort Sverre förstnämnda
år äfven genomvandrade.
Emedan ingen domkyrka eller kloster fanns på Dal, måste under
medeltiden en hvar, som önskade högre kunskaper än dem landtpresterna
i allmänhet meddelade, begifva sig till någon Westgötaskola. Skolorna
lära under samma tid varit allmännare besökta, än man vanligen nu
förmodar. Gustaf Wasa uppgaf åtminstone sjelf, att, före hans regerings-
3 ”Primitus fuit aedificata sacra asdes Örensis 1219, qvod ex reperto latere patuit,
cui inscriptas erant has siffras”. Anteckningen är af prosten Eurelius, under
hvars embetstid kyrkan ombyggdes 1663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
