Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komster, som visserligen voro mindre än faderns kungliga, anslog han
nödiga medel. Hospitalet fick på sin lott 150 tunnor kronotionde och
sju skatte-oxar årligen, enligt räkenskapen i kammar-arkivet. Detta,
med flera anordningar, bekräftades i testamentet den 12 Aug. 16057.
Hans höge fader slutar sitt testamente med följande ord: ”Till Guds
ära, ungdomens upptuktan och skolorna här i vårt rike, der lärde
män skola uppfödas, gifve vi uti en summa .... mark. Desslikes till
alla spetaler och sjuke-stugor här i vårt rike, de arme fattige och
förlamade menniskor till en trogen och lika utskiftning uti en summa . . . .
mark. Och dermed vele vi denna vår yttersta vilja och åminnelse
be-slutit hafva”8. Men rummet, som skulle innehålla gåfvornas belopp,
var och förblef tomt.
Genom den store Gustaf II Adolf kom läroverket i allmänhet på en
bättre fot. Han skänkte också de få qvarlefvorna af sin höge farfaders
i Sverige både förr och sedan oerhörda fasta egendom till Upsala
universitet, och gjorde således det ädlaste bruk af återstoden af den både
snart förvärfvade och af sönerna till största delen förskingrade
förmögenheten, hvaraf intet hann till tredje arfvingen.
Landskapet Dal hugnades icke med någon skola förr än 1643, då
staden Åmål anlades och en barnskola der stiftades, egentligen endast
till stadens fördel. Denna utvidgades till lägre lärdoms-skola 1836, hvarom
mera nedanför vid Åmål.
Allmänhetens kristendomskunskap under medeltiden kunde ej hafva
stöd af utanlexor i katekes eller genom läsning i andaktsböcker, emedan
sådana voro okända. Boktryckeri fanns icke i riket förr än 1483 samt
tryckta böcker till allmogens bruk först omkring 50 år derefter. Säkert
fordrades lång tid innan dessa hunno spridas samt allmännare
begagnas. Skrifkonsten öfvades under påfvedömet hufvudsakligen af de
ande-lige för kyrkliga behof och historiska uppsatser. De uppsatte jemväl
för det mesta den tidens köpe-, gåfvo- och bytesbref. Andra voro
väl likaledes skrifkunniga, såsom lagmän och häradshöfdingar och en
eller annan i öfrigt, hvilka erhållit sin bildning i domkyrko- eller
kloster-skolorna, men utan tvifvel vida mindre öfvade i skrifkonsten
7 Stiernman, I. sid. 624 o. f.
8 Derstädes sid. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
