Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen god man, som låter klosterfolket få sitt redliga uppehälle,
att gudstjensten ej blifver nederlagd. Hvad öfver är. tages kronan
till hjelp.10 11
4. Den jord. som kommit under kyrkan sedan Carls räfst, gånge
tillbaka, ehvad det är skatte eller frälse. — Detta är hufvudinnehållet
af Westerås recess 1527. Reeessen sattes i verket, fullkomligen
godtyckligt nästan i allt, samt öfverskreds i hvarje punkt. Bevisen
härföre äro ärligt framlagda i Geijers historia 2:dra delen, 2:dra oeh 3:dje
kapitlen, äfvensom i Thyselii handlingar rörande Sveriges inre
förhållande under Gustaf I. Flera finnas. Vid betraktandet af dessa
tryckta och andra ännu icke offentliggjorda handlingar i riks-arkivet. som
Gustaf sjelf lemnat åt efterverlden i registraturet, blifver en hvar, hvilken
helst vill se förhållandena, utan sednare tiders förgyllning, sådana de
i sjelfva verket voro, tvungen finna, att reformationens främsta och
ömmaste ändamål för Gustaf Wasa var, att öfverflytta kyrkogodsen på
sig, kronan oeh adeln. Det första, såsom utgången visade, bety dligt
öfvervägande. ”Han brukade adeln till bundsförvandt mot hierarkien.
Snart fann han denna bundsförvandt obeqväm. och sköflingen väckte
i hög grad folkets missnöje. Han skref till adeln 1538: att taga gods,
gårdar och annan egendom från kyrkor, kloster oeh prebenden, der
äro alle ganska välvillige och redebogne till, oeh i den måtto är hvar
man kristelig och evangelisk”11. I bref till fogdarne 1536 sökte han
hindra frälset och andre, som utan skäl och rätt ”rappade till sig från
10 Huru de fingo sitt redliga uppehälle kan slutas deraf, att konungen den 29
Febr. 1541 gaf konfessor, abbedissan och konventet i Wadstena ett formligt
tiggare-pass eller öppet bref att upptaga allmosor, testament och gåfvor, som
den kristeliga allmogen kunde gifva dem till deras nödtorftiga uppehälle.
Thyselius, 2. s. 160. Man må tänka om klosterväsende huru som helst, men
aktning och loford är omöjligt att skänka den, som först tager klosterfolkets
lagligen förvärfade egendom, sedan bryter förbindelsen att redligen
underhålla dem och sist skickar dem ut på landet att tigga. I full öfverensstämmelse
med sådana regeringshandlingar står en samme konungs befallning redan
1526 till Erik på Gripsholm, att oförtövadt skicka till Stockholm den
silfver-kistan, som stod der i klostret, ”dock så hemligen, att klosterbröderna der
intet af veta skola.” Flera tillgöranden af liknande art under Gustafs regering
äro synliga i riks-registraturet. Man behöfver ej vara katolskt sinnad för
att ogilla så beskaffade reformations-åtgärder.
11 Gei jer, 2. s. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
