Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lem ärligen uppburo. Men som de äro sammanblandade med presternas
landbönder, helst det ofta hände, alt samma hemman utgjorde en del
af räntan till kyrkan, en annan del till prestenl eller ena aret till den
förra och andra året till den sednarej sa hänvises till bilagan eller
registret öfver dessa lägenheter, hvilket är aftryckt efter
originalhandlingen i kammararkivet. Konungen dröjde dock med denna indragning
tills arfföreningen väl för sig gått 1540, hvarigenom han visserligen
kunde anse sig sitta säkrare pa thronen, och sedan han derjemte låtit
radet aflägga en ny rådsed. hvaruti ieke blott den gamla meningen var
utesluten, enligt hvilken rådet var förpligtadt att styrka konungen till
iakttagande af rikets riitt och hans svurna ed, utan ock ett nytt tillägg
influtit af innehåll, att allt hvad Kongl. Majt:s nytta, välfärd, vilja och
befallning vara kan. skulle af radet utan gensagu, efter högsta förmåga,
troligen, utan motstånd befordra;..
Utöfver innehållet af Westeras recess blefvo äfven presternas
landbönder indragna, dock mot sa kalladt vederlag i spannemål. ”Det
märkvärdigaste torde dervid vara, att det vederlag, som konungen gaf
menige presterskapet, utgick af inkomster, om hvilka det väl då ännu
allvarsamt kunde sättas i fråga, med vad rätt de af konungen
disponerades”-2. Detta vederlag åtnjutes ännu och uppgår på hela Dal till
91 tunnor kappar. Konungen skref derom den 11 Mars 1547
till riksrådet och ståthållaren Gustaf Olsson (Stenbock) till Torpa, att
han fått dess register öfver kyrko- och prestelandbönder, befallandes
honom så förhandla, att presterskapet kunde skäligen igen vederlagdt
blifva och konungen ej i detta mål ytterligare bekymrasÅ ! ). Att
för-samlingarne skulle fa nagon ersättning för de indragna kyrkohemmanen,
kom aldrig i fraga. Den 13 i samma månad aflät konungen bref till
kammarskrifvaren Jöns Månsson och skickade Stenbocks nyssnämnda
register öfver kyrko- och prestegodsen i Westergötland, Wermland och
Dal. hafvandes Kongl. Maj :t jemväl låtit tillskrifva Stenbock, att han
samt nägre andre gode män der i Westergötland skulle vara förtänkte,
att presterskapet blifver med tionden igen vederlagdt. Derjemte skulle
Jöns öfvervara samma handel med ståthållaren i Östergötland, Sten
Eriksson I Lejonhufvud) till Gräfsnäs, Stenbock och de andra, så
lag– Bergfalk. Skandia, 6. h. 3. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
