Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nva stadsplanen ej heller bebyggd. Man hade föreslagit alt den
till-ämnade staden skulle kallas Ulricehamn, eller Ulriceborg. "efter miih
en fästning der kunde anläggas."
Utom dessa fiendtliga härjningar, luifva 3:ne större eldsvådor
öfver-gåtl staden, nämligen 1777 den 28 Ang., da elden uppkom i
borgmästaren Ekmans gard nära gamla k)rkan och Wenersstranden, i stadens
s) döstra del. 28 tomtegare ledo brandskada. Sedan 1809 den 26 April,
då elden utbröt i landskamereraren Norströms hus och förstörde 20
manbyggnader å båda sidor af Kungsgatan, söder om an. Sist 1846.
natten till den 17 Jan. Elden kom lös i Brantenbergs färgeri vid
mellan-bron och lade i aska 31 gårdar af stadens vcstra del. norr om ån.
Endast stadens nordöstra del har sedan 1679 varit skonad. Stadens
byggnads- och brandordning fastställdes af konungen d. 28 Maj 1830.
Åmål har fått 4 plan-kartor. Den första 1640. den andra 1696 med
111 tomter. Enligt densamma skulle stadens längd efter kungsgatan \ara
620 alnar samt i bredd från öster till vester 575 alnar. Tredje kartan är
af år 1777. Uti reglementet för stadens återuppbyggande,’ som konungen
fastställde d. 21 Nov. s. å., stadgades, att i hvarje qvarter skulle vissa
tomter då och för all framtid anslås till trägårdar och deri underhidlas
löfrika trän: att minskningen i tomtetalet borde hjelpas på det sätt,
att staketet utflyttades och n)a tomter der utstakades; att tomterna å
den obrända delen skulle efter denna grund bebyggas eller till
trägårdar utläggas, när husen bli nerruttna; att på en tomt ej mer än
en bostad finge byggas. Men dessa stadgar efterlefdes ofullständigt.
Den 4:de kartan 1846. Efter denna skall staden med tiden blifva 900
alnar i norr och söder, och i rät vinkel mot kungsgatan 990 alnar,
med 32 större och mindre qvarter, innehållande 197 tomt-nummer.
Torget är efter sista eldsvådan betydligen tillökt i nordvest vid ån,
som genomskär detsamma. Det är 290 alnar långt, 195 bredt emellan
husen. Trän äro planterade å båda sidor om än, dock ännu icke efter
dess hela längd. Från äldre tider har räknats 4 stadsqvarter, 2:ne
fordna tider uppbyggd.” Sådan tanka och berättelse hade man 1681 om denna
grafhög, att man icke ens ansåg den för en hednagrift, än mindre för 01.
Träteljas. Se l:sta delen sid. 112, noten. Lika osannolik är den förmodan, att
Norrska kronan här haft en skans, hvartill hvarken historien eller grifthögens
form gifver minsta anledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
