- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
171

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och i stadens granskap, äfvensom stångjernsbruk i Ämålsån, straxt
utanför staden vid ett fall, som ännu heter Hammarn. Allt detta hade
kort varaktighet. Stångjernsbruket var dock pá 1680-talet i gång.

För frakter af jern och trävaror öfver Wenern hade staden i äldre
tider ett större antal fartyg. Annu 1823 voro de 39. Sedan dess har
sumanan årligen minskats och var 1851 nere vid 6. med blott 1
fartygs-redare. Stadsvågen. som från början var uppförd vid norra stranden af
ån och dess utlopp i Wenersviken, flyttades 1760 till stadens sydöstra
del å udden bakom gamla kyrkan, der den ännu befinnes. Med stadens
egna fartyg utskeppades härifrån till Göteborg 2.638 skeppund. 1738
och följande året 2.808 skeppund. Under de 6 áren 1845—1850 har
från denna våg i medeltal afgått till Göteborg ärligen stangjern 6,685^
skeppund, och manufaktursmide 1,51 U/3 skeppund, hufvudsakligast
från jernverken vid Forsbacka, Hanefors. Persby och Gustafsfors på
Dal samt Svaneholm och Snarkil i Wermland. Någon gång obetydligt
från Hvitlanda och Lennartsfors. Under året 1851 afsändes härifrån
med sjölägenheter till andra orter 8,546 skeppund stangjern samt 1,339
skeppund manufaktursmide. 3.981 tolfter plank och bräder. 1.500 stycken
bjelkar och sparrar, 200 tunnor linfrö och kummin. 250 tunnor
spanne-mål. Med fartyg ingingo hit samma år 12.600 skeppund tackjern och
gjutgods, 2,500 tunnor sill och salt. 1,500 tunnor spannemål. Till stadens
lastplats Lnkomaro, likaledes samma år, 154 större och mindre fartyg,
deruti inberäknadt ångbåten Arvikas anlöpande 50 gånger, under dess
reseturer mellan Göteborg och Arvika köping. Gemensamt med
Carl-stad hade staden jern våg vid Byelfvens utlopp i Wenern på hemmanet
Harjenes holme Låkan, i hvilken våg Åmål utarrenderade sin andel
för 300 r:dr banko årligen 1832. Sedan Säffle kanal och sluss kommit i
stånd, så att bruksegarne i Wermland kunna med egna fartyg ga förbi
Låkan till Göteborg samt kanalbolaget och jordegare \id ELelfven
emot-taga trävaror till upplag öfver vintern, eller på kortare tid, sedan
jernvågen vid Låkan upphörde genom Kongl. Maj :ts beslut den 13
April 1849, har denna inkomstkälla för Åmål så förminskats, att
staden, som 1850 inköpte Carlstads andel, numera för vågbonden och
manbyggnaden njuter i hyra 133 r:dr 16 sk. årligen i 5 år. enligt
kontrakt den 3 Mars 1851.

Under den 23 April 1818 har Kongl. Maj:t fastställt reglemente för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free