Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma rättighet som andra tomter i egodelningen. emedan de höra
publico till. Enligt rådhus-protokollet den 4 Sept. 1725 hade
skolmästaren 2:ne tomter, till livilka voro goda egor. Uti kongl.
resolution på magistratens ansökning den 8 Juli 1761. synes att pedagogen
hade hus och egor samt att borgerskapel förbundit sig förbättra hat«
lön med 100 daler silfvermynt, hvilken lön 1815 ökades till 50 r:dr
banko. Af protokollet den 4 Aug. 1767 intages, att pedagogen hade
egor i Kilen, och i protokollet 1783 att han vid skolhuset hade en
plats, den han af stenig mark uppodlat. Vid skogsdelningen vägrades
skolmästaren och komministern andel i skogen för sina embetstomter
1799 den 15 April, men den 5 följande Juli medgaf magistraten, att
en trakt till gärdslefång för pedagogen skulle afskiljas vid Myrebacka
nära intill hans embetslott. Då s)ssLan 1805 var ledig bortarrenderades
skolmästaredyckorna på prestängen och hagarne, och den 8 Maj
bortbyttes en mindre hagdel. 1826 den 1 Maj beviljades pedagogen 25
frihetsår på en odling uti den sa kallade prestmossen, med förbindelse
att odligen vid frihetsårens slut skulle återlemnas till
skolmästaresysslan. Stadens handlingar haha således ett icke ringa förråd af
upplysningar om skolans tillhörighet. 1838 den 28 Febr. ansåg sig staden,
såsom det heter i rådhus-protokollet, icke i något afseende förbunden
lenma till skolläraren arrendet af skolegorna. Då domkapitlet hos
konungens befallningshafvande sökte handräckning, att förste läraren
måtte komma i besittning af den skolan tillhörande jord, bestreds
detta den 13 Juni s. ä.. emedan det icke ansags vara en stadens
skyldighet nagon jord lemna. men godAilligt erbjöd*. att de 28 r:dr
banko, hvartill afkastningen af berörde jord uppskattades, må ur
stads-kassan årligen utgå, såsom bidrag till lön åt den blifvande läraren i de
lefvande språken. 1839 den 11 Febr. förklarades, att staden ej kan
anvisa någon jord till trivial-skolan, med mindre domkapitlet företer
det eller de donationsbref, eller annan laglig handling, hvarigenom
sådan possession är på fordna pedagogien upplåten med sådan rätt.
att den lagligen kunde öfvergå pä denna skola. Vid en af konungen
anbefalld, af särskildt tillförordnad rådhusrätt den 28 Maj 1841 hållen
undersökning om de löneförmåner, hvilka tillhört pedagogien.
upp-gaf borgmästaren Ödman. att inga handlingar finnas i staden, som
upplysa att skolmästaren haft någon bestämd embetsjord. — att karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
