- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
192

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att Göteborgarne ej skulle få sälja salt och annat pil marknaderna till
landtboar: rättighet att hugga master och blåekar i Wermland; att
hvarje bonde, som fraktade jern från bruket till stadsvågen, måtte
vara pligtig betala Vi> mark kopparmynt till staden af sin förljenst för
hvarje jernlass. 1734 att för all tid få Korsbyströmmen under staden.
1760 att återfå marknaden vid Brobacken, och Åmål berättigas att der
ensam få sälja handelsvaror. 1761 att domkapitlet skulle förordna den
till skolmästare härstädes, som stadens invånare föreslogo. 1762 att
Grea marknad måtte blifva stadens enskilda, eller ock hitflyttas. 1766
att glasbruket vid Anneberg i Botilsäter socken af Näs härad i Wermland
måtte utvräkas, i hvilken ansökning Carlstads horgerskap äfven deltog.
1784 att krono-bränneri måtte anläggas vid Nygård. 1812 och 1823
att fa biträde af håll- och reservhästar frän landet för skjutsen i staden.
Att pastor och komn inistern skulle åläggas deltaga i
båtsmans-vacance-afgiften, hvilket landshöfdingen afslog 1832, då beslut fattades att öfver
detta utslag anföra underdåniga besvär "endast för principen skull”.
Några andra begärda mindre fördelar förbigås.

De fördelar, som emkilde personer tillskyndat detta samhälle äro.
såsom af det föregående inhemtas, icke ringa. De hafva i flera
hänseende gagnat, ej blott för tillfället, utan sprida sina välgörande
verkningar till den sednaste framtid.

Åmål är hänförd till 5:te eller sista klassen af Sveriges städer och
upptages i riksdagsbeslutet 1851 under N ro 76.

Stadens borgmästare.

1. Töres Pedersson blef 1642 stadens förste borgmästare.
Tjenst-gjorde till den 28 Jan. 1681. Af borgerskapet erhöll ham det vitsord, att
han sig hederligen och väl förhållit, så att han derföre berömmas måtte,
sades ock, att han var första upphofvet till stadens grundläggning och
gjort sin yttersta flit med kyrkans uppmurande, haft mycken kostnad
genom gästning, sa till öfverheten som andra, utan att derföre hafva
begärt någon ersättning af borgerskapet. Till biträde i tjensten hade
han. synnerligen de sednare åren, sin son, vice borgmästaren Olof
Töresson Åman. Jemte denne sin son och mågen Johan Nilsson m. fl.
upptog han jerngrufva 1657 a Högsb) egor i Tissleskog, ]/2 mil i
söder från gården, samt uppförde masugn vid Glyxhult i Skållerud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free