Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkoherde-tjensten. Åmals stad och socken lydde uiuler
Hessel-skogs pastorat intill 1655. Dä erhöllo de egen kyrkoherde. Denne hade
embetstomt och hus i staden med till) dande stadsjord. Genom 5:te
punkten i kongl. resolutionen den 10 Sept. 1664. pä stadens anhällan
om hjelp till dess kyrkoherdes uppehälle, förordnades: "att kyrkoherden
en af de ofvanbemälde 6 bondegårdar Isom staden hekonunit) fri. för
prestestommen, nådigst skall förunnas." \är staden fatt ett helt
ecklesiastikt hemman. Stommen, att bygga pa. var det i sin ordning att
staden, i stället för detta hemman, afstod åt sin pastor ett annat helt
hemman af de öfriga 5. som kronan skänkt. Men det skedde icke så.
Kyrkoherden fick allenast ett halft hemman, flanebol, hvilket han ännu
innehar med samma frihet som vid andra pastorsboställen. Det dröjde
likväl innan han kom i besittning äfven af detta halfva hemman. Stadens
förste kyrrkoherde. Olof Hjerpe. som dog 1672. synes icke kommit i
åtnjutande deraf. Hans efterträdare. Jonas Hammar, måtte hafva gjort
anspråk på boställsheinman med stöd af nyssnämnda kongl. resolution,
ty i rådhusprotokollet den 2 Maj 1674 läses: "Tillfrågades borgerskapet
i gemen hvad de svara kyrkoherden, mäster Jon. om Hanehol? Dertill
svarade alla i gemen, att de ville efterläta honom halfparten." Den
andra hälften delades emellan 11 borgare, som hade nya tomter, hvilken
delning också 3 dagar derefter \erkstäldes ute pa marken af
borgmästaren. biträdd af 2 magistratspersoner. I stället för ett helt hemman,
som konungen anslagit till pastorsbol. fick kyrkoherden sålunda i sjelfva
verket allenast ett fjerdedels. Huru länge det dröjde innan det blef
annorlunda, är okändt. men 16ö6 innehade han Hanehol ostyckadt.
Beträffande tomten och gården i staden, hade pastor frän början en
sådan. 1673 den 1 Maj beslöts, att \nder.- Anderssons hus och tomt
skulle läggas till prestgården och repareras samt blifva prestgard
evärde-liga. Af kongl. resolutionen den 27 Sept. 1675 pa stadens
riksdagsbe-svär synes, att kyrkoherden gjort anspråk på Skölerud. emedan denna
utjord eller torp läg på hans boställes område. Konungen hänsköt
frågan till landshöfdingen. Vid tomtedelningen 1632 den 4 Maj var
prestgården i staden belägen uti 1 :sta (jxarteret. I radhusprotokollet
den 19 Dec. 1687 heter det: "Beviljades att gifva kyrkoherden till den
halfva gård Hanehol. som han åbor, en half gards skatt, nämligen 9
daler lW/z öre, doek sålunda, att de egor. som han hafver till sin tomt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
