Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksföreståndare.) Den 20-arige Sten Sture d. \. var ej närvarande men
skjndade sig att lägga beslag på de slott och fästen, som hans fader
Svante Sture innehaft i egenskap av riksföreståndare. Il an infann sig
vid det riksmöte i maj 1512 i Uppsala, där riksföreståndare skulle väljas.
Han kom inte ensam. En betydande stridsstjrka — enligt ej fnllt
pålitliga uppgifter på 3000 man. huvudsakligen dalkarlar — följde honom.
Hans ställning bland de ofrälse och hans innehav a\ rikets nästan
samtliga slott och fästen gav honom en överväldigande majoritet vid
valet av riksföreståndare.
I sin egenskap av riksråd bör Ture Jönsson ha varit nävarande vid
båda dessa tillfällen. Han höll sig fortfarande i bakgrunden men intog
en vacklande hållning. Sten Sture och hans faders rådgivare Hemming
Gad, utnämnd biskop i Linköping, hade all anledning att misstänka
Ture Jönsson för dubbelspel. Och eftersom ledningen pa Dal i dettas
egenskap av utsatt gränsområde var av .-törsta betydelse, var det rätt
naturligt, att Sten Sture d. y. ersatte Ture Jönsson med en pålitlig
hö-vitsman, fastän folkledarna på Dal opponerade sig mot detta, såsom det
framgår av Bilaga nr 6.
Om vad Ture Jönsson förehade under de närmaste åtta åren efter
sitt avlägsnande från hövitsmannaskapet på Dal, är inte mycket att
säga. Han undvek att bevista den riksdag, som dömde ärkebiskop Gu-taf
Trolle till avsättning från hans höga ämbete. Efter den unge Sten Stures
nederlag på Åsunden, där han dödligt sarades av en på isen studsande
kanonkula, visade sig Ture Jönsson med ens som en hängiven anhängare
till Kristian II. Han avhöll sig dock visligen från att bevista Kristian Il:s
kröning i Stockholm, vilken omedelbart följdes a\ Stockholms blodbad.
När Kristian II:s segertag snart följdes a\ en allmän uppresning i
Sverige och hans farbror Fredriks uppror i Danmark, tappade Ture
Jönsson för första gången totalt fattningen, vilket skymtar i Bilaga nr 7.
Samme nådige Herre (Kristian II), som där omnämnes. blev elva är
senare den man. som bragte Ture Jönsson om livet, till straff för att
denne lockat Kristian att angripa Bohus fästning, falskeligen
föregivande, att Gustaf Vasa saknade utbildat krigsfolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
