Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Greta grundar på saken hit och dit. Slutligen får hon ett afgörande skäl att antaga tjensten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var hennes vän, och de hade känt hvarandra ifrån
barndomen. Efter några ord började Lång-Anders (ty så
kallades han gemenligen) tala om att han torde få lof att
söka sig tjenst öfver vintern, men att han dock icke mycket
gerna ville ifrån socknen, der han hade sin slägt och sin
bästa vän.
”Kanske tänker äfven jag ut och tjena,” anmärkte
flickan. ”Tycker du det voro illa gjordt af mig, Anders,
om jag gaf mig till staden i höst?”
”Det var en sak!” utropade han och strök sin långa,
mörkbruna lugg med stort nöje bakom örat. ”Gör du
det Greta, då tar jag mig ock fast hos bryggaren på
lilla Badstugatan på norr; ty han har flere gånger varit
åt mig, då han sett mig på Hötorget, efter han behöfver
en dräng, begrips, som kan vara en styf karl och kan
tumla om med hans ölfat, ansa hans åmar — hahaha! —
och sköta hästarne. Han har nog en sex drängar förut,
men gerna såge han den sjunde. Han betalar bra, när
han får en karl, si. Jag har aldrig sagt honom ja, efter
jag just icke älskar stadsaffärder. Men säg, Greta, vill
du att jag lemnar honom mina beske’n, så ger jag mig
till bryggardräng på fläck och går till Stockholm om
onsdag.”
Greta stod eftersinnande, tycktes bese vågorna, som
slogo öfver gräset på stranden, men märkte dock intet
af dem, utan lade tyst ihop i sitt hufvud följande:
”Badstugatan, hon ligger nära vid Holländargatan, och det
bär till Hötorget. Oxtorgsgatan åt andra hållet, hon
går också ned till Hötorget.” Nu såg hon upp på
Lång-Anders och sade halft skämtande: ”Gör som du vill, det
kan just icke angå en ann. Men icke tycker jag det
voro så tokigt, om du blefve bryggardräng.”
”Och du då?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
