Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 2. Om jordmånen och åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemsökt med missväxt. Den här för några år
sedan afledne gamla klockaren Falk ägde en
gammal journal efter sin Farfader, som bodt vid
Falkenberg[1]. Där uti skrifver han ibland annat
följande: år 1666 et bedröfveligt år medelst stark
torka och missväxt, rägnade ej mer än en gång
emellan midsommar och michaelis. Där efter
inföll en sådan vinter, både med frost och snö, at
i 100 år ej varit dess like. Snön har legat öfver
husen, och vid Pinges snön på marken och isen
på stranden som stora bärg. 1667 ock missväxt.
rågen kåstade 3 Rd.
En del af sanden här i åkrarna är röd, blandad
med små stenar as nötters storlek eller större,
innehållandes somlige qvarts och somliga Spat, som
hade det varit sönderfallen Sjelffrätsten. När denna
jorden kännes våt betyder det torka. Hon kallas
örjord och är den sämsta, fins fläcketals på
åkrarna och utgör åfta halfva delen. Den röda
färgen lärer härröra af myrmalm, som fins på många
ställen och gör vår jord steril.
Lera är nog sparsam i denna orten och i
Hishults Sockn fins icke det minsta här af, utan
måste de til murning, m. m. hämta den vid
Wåxtorps by eller Renneslöfs Sockn, men i Enslöfs
och Trönninge S:r är mäst lerjord.
Utsädet rättar sig icke altid efter hemmanets
storlek. På somlige hela hemman utsås 18 a 20
tunnor, men på en del icke mer än halfparten
eller något där öfver.
Magra ängar äro ordsaken til den ringa boskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
