Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 2. Om jordmånen och åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På plogen, som liknar den Skånska, afritad i
Linn. Skånska resa p. 258, år i mitt tycke
mullträdet icke nog vindt, utan merendels jämt eller
platt, så at i stället för at hvälfva mullen ifrån sig,
släpar det och gör gången trögare, en annan sak
är det med Skånska lerjorden. På åldren brukas
i Skåne smalare järn, hvar af arbetet tros där
blifva drygare, hvilket lämnas til deras pröfning,
som känna bägge delarna.
Vinterråg, vårråg, korn och hafre äro våra
allmänne sädes arter. Ibland dem räknas
vinterrågen för mäst lönande och drygast, fast än han
i bästa åren, eller som här talas, när det är god
äring, fällan går högre än til 3 och 4:de kornet,
om icke på fredade ställen. År 1760 ficks här ej
mer än 11 tunnor efter 7 tunnors utsäde, och än
mindre 1783, fast än vinterrågen var äfven då
mera lönande än de andra sädesslagen. Det
sidstnämda året var allra usslaste hafra, därnäst
kornet, så at jag från 21 förmedlade hemman i
Wåxtorps Sockn ej fick mer än 2 tunnor korn i 10:de.
Larsmässo råg, som här kallas sommarråg
brukas nästan intet utan på Säterierna, i brist af
gödsel och inhägnad åkerjord. Våra samfäldte åkrar
hindra oss att få bittida för gäss och svin skull i
synnerhet.
Vinterrågsbrödet blir väl ej så hvitt som af
vårråg och Larsmässo råg, dock aldrig så
osmakligt som jag ätit det i min ungdom af vinterråg
från Skåne 1733 och följ.
Säden fås här vid pass så tjockt som i Norrige:
7 korn i människjospår och 5 i hästespor. Se Ström
om Söndmöre 1. p. 344. Som vinterråg sås måst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>