Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 3. Om ängar, betesmarker, skogar, torfmåssar, och gärdesgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ 3.
Om ängar, betesmarker, skogar, torfmåssar,
och gärdesgårdar.
Ängen är för liten på de mästa ställen eller ock
vidlyftig och mager. Den på våra utmarker eller
här få kallade Fälader rådande ljungen tränger
sig in uti ängarna och gör oss icke ringa skada.
At göra ljungen på utmarkerna begärlig för
kreaturen itändes stora fälten om våren, då sedan nya
skått upkomma och där ibland något gräs för
fåren. När svedjandet sker bittida om våren gör
det väl ej få mycken skada på jorden ej heller på
fogelägg, men när marken blefvit genom torr,
så är det skadeligt och farligt för nästgränsande
hemman och gärdesgårdar, då det fattar i någon
när belägen torfmåssa och kan brinna i flere
veckor, hvarpå vi haft exempel.
En Svensk, som vistats flere år i Köbenhavn,
har berättat mig, at Klockaren Hammar ifrån
Skåne varit några år i Dannemark och påtagit
sig at förbättra et ljungfält uti Jutland. Men det
vill mera til än Svedjande. Om ljungmarker,
kärr och måssar voro så lätt upodlade, som
förslager där til kunna upgifvas, skulle flera nya
gårdar kunna anläggas, åtminstone kunnat bättre
verkställas, innan de många backstugorna uptagit
de bästa ställen, men brist på penningar och
oförtrutna arbetare, utom andra ordsaker, som ej
kunna nämnas, hindra de bästa anstalter.
Allmogen är fattig i allmänhet, ja flere med dem och
kunna icke följa kåstsamma förslager. Dessutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
