Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 9. Om Folkets näringar och utskylder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lögnacktigt tal förekommer. Qvinfolk hafva strumpan
med sig hvart de gå, til husförhören, til kyrkan
vid Catechismiförhören, då de lägga dem i
vapnhuset, til dess de komma ut igen; men manfolken
lämna strumpan hemma. Et slammer af deras
grofva strumpespetor förekommer en ovan rätt
besynnerligt. Knapt böjer en musicant sina fingrar
fortare, än en Wåxtorps gumma vid sin strumpa.
De sticka på 2 sätt: somlige hålla tråden i
högra handen, som är det allmänna sättet; andra
hålla tråden i den vänstra handen och det kallas
grajnabind eller kröblingebind, hvilket först för
några år sedan kommit i bruk, sedan en hustru,
som var lam i ena armen lärt sig detta, hvilket,
om man skall döma efter utseendet, går fortast.
I allmänhet kan en strumpa förfärdigas om dagen,
åtminstone skaftet. Små barn af 6 a 8 års ålder
öfva sig redan i detta arbete. Mycken ull köpes
ifrån Laholm och Halmstad, som merendels är
utländsk, kommen ifrån Dannemark och ditförd
ifrån Island, men finare ull från Herre- och
Prästegårdar i Skåne, den utländska til 8 sk., den
inländska från 12 til 16 sk. Assessor Petersson i
Laholm begynte utlämna ull til fattiga, som icke
hade råd til at köpa, för at där af tilverka
strumpor emot betalning. Om jag mins rätt, lämnade
han dem en mark ull til et par strumpor och såpa
til valkningen, som sedan betaltes med 3 sk.
paret, för kardande, spinnande, stickande och
valkning. En mpund ull kan intet kardas och spinnas på
mindre än en dag ungefärl. Strumporne stickas
mycket löst af groft garn, kanske åfta mer
vårdzlöst än det märkes efter valkningen. Uti en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
